Jonas har alltid tyckt om att ha mycket omkring sig. Han var bara 13 år när han började extrajobba hos dåvarande Järnbolander och sedan dröjde det inte länge förrän han stegade in på Q8 i Varberg och frågade om han fick jobba där på helgerna. Och bara 16 år gammal, direkt efter nian, ville han stå på egna ben och flyttade från Rolfstorp till en egen liten lägenhet i Varberg.
– Under gymnasietiden bodde jag i ett källarrum med pentry på Fågelvägen. På helgerna jobbade jag på bensinmacken, berättar han.
Drömmen var att bli polis. På gymnasiet gick han först på naturvetenskapliga programmet men hoppade av och bytte till konsumtion- och näringslivsprogrammet. Han insåg snart att inriktningen där låg klart utanför hans intresseområde och dessutom visade det sig att det felaktiga gymnasievalet satte stopp för de polisiära planerna. Därmed tyckte han att tåget hade gått.
– Reglerna ändrades så att det krävdes minst treårig gymnasielinje för att bli polis. Som något av en kompensation utbildade jag mig i stället till ordningsvakt och extrajobbade som sådan på bland annat Societeten i rätt många år. Dessutom var jag under en period vaktchef på Kullaberg, berättar Jonas som också provat på att vara simlärare.
Intresset för bilar väcktes på allvar när han i slutet av 80-talet fick anställning på Stemo Bil. Där hade han en jobbarkompis som hade en Volkswagen 1303 som var till salu. Bilen var av 1973 års modell och Jonas bestämde sig för att köpa den.
– Jag tyckte den såg fin ut med sina former och dessutom hade jag läst att det var lätt att bygga hifi-anläggningar i gamla ”bubblor”, vilket var populärt på den här tiden. När jag sedan var på min första VW-träff, i Mantorp 1989, så var jag helt såld, berättar han vidare.
Jonas bestämde sig för att bygga en äkta cal-looker, det vill säga en VW med sänkt front efter californisk förebild, men fick vänta till 1993 innan han kunde förverkliga sin dröm. Då hittade han en VW 1300 från 1966 och gick snabbt till verket. Han byggde om bilen helt och vann ett tiotal utställningar med den. Dessutom körde han dragracing med den.
– Bilen hängde med fram till förra året då den skickades tillbaka till sitt ursprungsland, säger Jonas som även haft en VW av Fastback-modell.
VW-bubblan han äger nu daterar sig så långt tillbaka som till 1959. Den har han haft ett bra tag men vid ett besök i Helsingborg förra året roade några vandaler sig med att springa och hoppa på bilen med stora plåtskador som följd. När han fått hem den till Varberg bestämde han sig för att göra en totalrenovering. Han monterade ner allt som fanns in- och utvändigt, plockade ut motorn och skickade resten för reparation och omlackering. I dag ser chassit nästan lika fräscht ut som när det en gång tillverkades i Tyskland för 54 år sedan.
– Jag är mest glad för att extrautrustningen på bilen inte blev förstörd. Nu ska det bli ett nöje att sätta ihop alltsammans igen, säger Jonas som har egen block- och hemsida (Mohawk VW Garage) och även är med i VW-klubben Wide Five.
Klubben kommer för övrigt att ha en stor träff i Borås i slutet av maj och Jonas är den som håller i arrangemanget. För att få vara med i klubben ska man vara ägare av en luftkyld VW som inte får vara tillverkad efter 1967.
Jonas civila arbete har däremot inga beröringspunkter med bilar. Han är sedan 1997 anställd av det internationella företaget Andritz som är världsledande i sitt slag inom pappers- och massaindustrin. Företaget är representerat på flera platser i Sverige och har verksamhet över stora delar av världen. Jonas har sin bas i Varberg men som säljare befinner han sig ofta på resande fot.
– Jag säljer underhåll och service, gör inspektioner och ger rekommendationer. När jag började på Andritz var jag servicetekniker och jobbade ofta utomlands. Numera reser jag mest inom Sverige och är som regel hemma i Varberg under helgerna, säger han.
När Jonas är ledig och inte mekar med sin gamla folkvagn går han gärna på innebandy. Han är stor anhängare av Warberg IC och ser alla matcher han kan.
– När Warberg har bortamatch brukar jag ordna så att jag har något jobb där de spelar, säger han.
I fotboll har däremot inte något av Varbergslagen lyckats vinna hans hjärta. Som delvis uppväxt på Vallås i Halmstad är favoritlaget givet.
– Jag håller så klart på HBK. Det finns inget annat lag som gäller där, säger han med stor tydlighet.
Fullständigt namn: Jan Fredrik Jonas Fransson.
Född: 18 september 1970 i Getinge, bodde som liten grabb i på Vallås i Halmstad och flyttade till Rolfstorp vid sju års ålder.
Bor: I villa på Movägen i Varberg.
Familj: Fru Camilla, arbetar på Neptunuskliniken i Varberg, döttrarna Emma, f 1994, Joanna, f 1996 och Clara f 2003.
Yrke: Säljare på internationella företaget Andritz. Stationerad i Varberg men reser ständigt i tjänsten, både inom Sverige och utomlands.
Intressen: Äldre VW-bilar, innebandy (är stor anhängare till Warberg IC och missar sällan en match).
Kuriosa: Är inne på sitt tredje efternamn. Hette Andersson som liten, bytte senare till Nilsson när hans mamma gifte om sig och till Fransson när han gifte sig med sin Camilla.
önskades av Tommy Bolander med motiveringen: ”Jonas Fransson är min granne och han är väldigt trevlig att prata med. Han har ett jobb som fört honom runt om i världen. Han ägnar stor uppmärksamhet åt sin gamla Volkswagen som jag hör honom banka och skruva på inne i garaget. Det skulle vara kul att höra hur det intresset en gång började.”
…och tråden löper vidare till Patric Henricson i Varberg. Jonas motivering lyder: ”Han är en kille med många järn elden och har startat flera företag runt om i Varberg. Dessutom var han med om att korsa USA med motorcykel i höstas och har nog en hel del roligt att berätta om det.”
