Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Från dräng och mjölnare till doktor och byggare

Som barn ville han designa cyklar men nu är han läkare. Mellan barndomens dröm och vuxenlivets verklighet har Linus Källgård hunnit vara dräng, mjölnare och bagare. På semestern ägnar han sig åt att få attefallshuset inflyttningsklart och i 30-årspresent önskar han sig målarhjälp.

Från dräng till doktor, hur har det gått till?

– Innan jag började plugga drev jag eget företag och hyrde ut mig som dräng, och på Limabacka kvarn fick jag lära mig att mala mjöl. Jag odlade spannmål – en del gamla kultursorter – på mormors gård i Skällåkra, Väröbacka, och sålde mjöl på marknader. Jag har lite odling kvar men det är mest för eget bruk. Jag tycker om att baka och har nog gjort det hela livet, ett tag var jag på Kustbageriet. Allt det här med spannmål, kvarn och mjöl har kommit av sig själv. Jag gillar att prova saker och dra igång olika projekt. När jag började studera ville jag prova något helt annat och sökte till Chalmers men efter ett halvår bytte jag till läkarprogrammet. Jag vill gärna tro att det var min egen vilja men jag har säkert blivit indirekt påverkad, både pappa och farfar utbildade sig till läkare och mina bröder pluggar också till läkare.

Du och din sambo är på väg att flytta till Skällåkra, varför?

– Jag har insett att jag trivs bättre i mindre städer eller på landet men det är ändå lite av en slump att det blivit Väröbacka. Vi kom i kontakt med några studenter på Chalmers som höll på med sitt examensjobb där det ingick att bygga ett attefallshus med så mycket återbrukat material som möjligt. Vi frågade om de ville bygga ett hus åt oss. Min mormor Astrid är uppvuxen i Skällåkra och huset finns kvar i släkten. Där bor jag medan jag arbetar med attefallshuset. Det kördes ned från Tjörn men är inte riktigt klart ännu, det är golv och väggar invändigt som ska på plats och det är sånt jag grejar med när jag är ledig. Jag tror att mormor tycker det är roligt att någon är här och tar hand om stället.

Hur känns det att fylla 30 år?

– Jag har inte reflekterat så mycket över det. Jag har ju inte fyllt ännu men man förväntar ju sig att bli vuxen nu någon gång. Kanske. Eller så blir man inte det, haha.

Blir det något firande?

– Ja, det blir det nog. Min bror Amandus fyller den 21 juli och vi brukar fira tillsammans, ofta i Skällåkra. Det är hela släktens sommarbostad sedan mormor flyttat till Varberg. Men det blir inget stort firande, jag hade inte planerat något innan corona slog till och vi brukar aldrig ha några stora kalas. I år arbetar jag nattpass på födelsedagen och därför blir det inget firande just den 26 juli.

Har du alltid fint väder på födelsedagen?

– Det kan man kanske tro men vädret är högst varierande i slutet av juli. Eftersom vi firar på landet är ju en del av det härliga att man kan sitta ute och jag hoppas förstås på bra väder.

Är det någon av dina tidigare födelsedagar som sticker ut?

– Om det var på min eller Amandus födelsedag minns jag inte men vi var hela familjen på Vendelsö och sov över på vandrarhemmet. Det är säkert 20 år sedan men det var fint och minnesvärt. Jag har för mig att jag fick en låda Meccano den gången.

Beskriv dig själv med tre ord!

– Lite hiad tror jag nog att jag är, och kanske nyfiken. Och velig. Hiad, nyfiken och velig, det är jag.

Hur ser ditt liv ut om tio år?

– Oj, det är en svår fråga, det går ju inte att veta. Jag tror att jag bor i Varbergsområdet och att Sofia och jag kanske har några barn. Förhoppningsvis arbetar jag deltid på någon vårdcentral och har tid med andra projekt vid sidan av. Jag är bra på starta projekt och hålla mig sysselsatt, ibland lite för bra tycker min sambo.

Önskar du dig något?

– Inget som jag har tänkte på. Eller... hjälp med att måla panel till huset, det vore något! Men även att lära känna mer folk i trakten som delar intressen med bland annat odling och cyklar.

Vad händer i sommar?

– Jag ska ha en vecka ledigt i slutet av augusti och det blir antingen fjällvandring eller bygga klart huset.

Berätta om din fäbless för cyklar!

– Haha! Jo, när jag var liten ville jag ett tag designa cyklar och jag cyklar mycket, både mountainbike och landsvägscykling. Det har blivit så att jag samlar på mig cyklar, jag tycker om att mecka och renovera. Jag har köpt från polisens hittegodsauktioner och några har blivit stående. Eller rättare sagt, jag har belamrat mina föräldrars källare med cyklar men om någon behöver en cykel kan jag eller bröderna alltid skaffa fram en cykel ur förrådet. Vi har cyklat mycket ihop och har sedan förra året en tradition med cykelläger i början av sommaren. Vi var en helg i Åkulla och bodde på vandrarhem och cyklade ihop ett gäng.

Vad ser du fram emot?

– Att huset blir klart och att vi får många fina kvällar i Skällåkra.

Lite om: Linus Källgård

• Född: Den 26 juli 1990 i Göteborg, flyttade till Varberg 1998. ”Jag räknar mig som uppvuxen i Varberg.”

• Bor: Väröbacka och Göteborg där sambon Sofia har lägenhet.

• Familj: Sambo med Sofia.

• Utbildning: Naturlinjen på Peder Skrivare i Varberg, ett halvår på Chalmers maskintekniska program och därefter läkarprogrammet i Göteborg.

• Gör: Allmäntjänstgöring, just nu på psykiatrin på sjukhuset i Varberg och därefter på vårdcentralen i Veddige.