Filip Pärson – och hans   teckningar

Ett tjockt kuvert damp för ett tag sedan ner på Hallands Nyheters redaktion i Varberg. Avsändare var Ingvar Friberg i Lycke vars farmor och farfar på 50-talet drev en frukt- och tobaksaffär cirka 300 meter från järnvägsstation i Varberg.

ANNONS
|

Hur innehållet kommit i familjens ägo, vet Ingvar Friberg inte, men hans mamma har noterat på kuvertet att det är teckningar av Filip Pärson, kanske gjorda under 20-talet?

”Som du ser har Pärson porträtterat prominenta personer från Falkenberg, politiker och företagare och nog hade Filip Pärson anlag” skriver han i sitt brev till HN.

I kuvertet låg en samling skisser och satirteckningar, nästan alla föreställande män, och nästan alla i nån maktposition. På sin tid retade de humoristiska teckningarna säkert upp en del, och folket i Hallandsstugorna fick sig ett gott skratt.

När Filip Pärson, som var född i Redbergslid i Göteborg den 22 januari 1873, kom till Falkenbergs-Posten hade han redan gjort sig ett namn som skribent och illustratör. Han hade haft jobb som skrivare och kontorist på både rådhusrätt och advokatkontor, men hade samtidigt medverkat i pressen.

ANNONS

1906 började han som medarbetare på Falkenbergs-Posten, försvann snabbt till andra redaktörsjobb och återkom 1909 för att bli tidningens huvudredaktör. Då lovade han att tidningen skulle fortsätta ”i moderat-liberal anda samt främja nykterhets- och skytte-rörelsen”.

Och Filip Pärson var en allsidig man som slet hårt. Förutom vanliga tidningen producerade han skandaltidningar, jultidningar med mera. Han skrev och spelade folkmusik och upptecknade andras låtar och var initiativtagare till Hallands Spelmansförbund.

Trots typografstrejk, mördande konkurrens och konkurs hankade sig tidningen fram. November 1911 blev Gustav Adolf Janson ägare av tidningen tillsammans med Filip Pärsons hustru Tekla. Att Filip Pärson själv inte kunde gå in som ägare berodde på att han genom tidigare engagemang i tidningen Nordhalland blivit försatt i konkurs.

Gustav Adolf Janson och makarna Pärson lyckades rida ut alla stormar som krigsåren medförde och hålla tidningen vid liv – men tråden som höll tidningen från konkurs var ytterst skör. Fortfarande 1913 hade Falkenbergs-Postens ”redaktionsbyrå” inte någon skrivmaskin.

Filip Pärsons son Stig, som senare blev medarbetare på Hallands Nyheters redaktion, har i en intervju berättat hur han under krigsåren (första världskriget) var med och delade ut gratistidningar på landsbygden runt Falkenberg.

När bonderörelsen ville ha egna tidningar köpte den bland annat upp Falkenbergs-Posten 1919 och ändrade namnet till Hallands Nyheter. Att Janson och Pärsons var nöjda med köpet är inte svårt att förstå. De slapp ekonomiska bekymren och kunde använda sin kraft på att utveckla tidningen. I uppgörelsen ingick att Gustav Adolf Janson skulle stanna kvar som företagschef, att Filip Pärson skulle kvarstå som redaktör och att även övrig personal skulle få sina anställningar tryggade.

ANNONS

Filip Pärson var huvudredaktör fram till 1927, och han bodde kvar i Falkenberg fram till sin död den 4 maj 1943, mitt under ett brinnande andra världskrig.

Och nu finns många av hans skickligt tecknade alster åter i Halland, efter en tur hos makarna Friberg, och frågan är om någon vet något om dem?

Har du ett svar, mejla livets.gang@hn.se eller ring 010-471 53 63.

ANNONS