När det gamla lasarettet revs i början på 1970-talet skaldade signaturen John Blund (Bertil Lundh, på sin tid välkänd redaktör på gamla Varbergsposten), 1973 så här i Varbergs-Extra:
”Jag tog en bild på gamla
lasarettet
I september, fredagen den
sjunde
Grävskoporna var på bettet
Att kommunen bara kunde
Skåda teglets hemska driva
Du vars åsikt kom till korta!
Dom styrande beslutat riva
Nu är hela klabbet borta.”
Bilden som han tagit visade hur grävskopans tänder tuggar sönder det gamla lasarettet bit för bit.
Själv har jag ett speciellt minne från det gamla sjukhuset, och det var när vi fick vårt första barn 1947. På den tiden var det, om jag minns rätt, bara en timmas besökstid, nämligen mellan klockan 13-14, och jag hade svårt att vänta att få se vår förstfödda.
Jag hade fått veta, att det fanns en bakväg från trädgården för att komma upp till BB-avdelningen den vägen, och den tog jag innan besökstiden var inne. När jag nästan var framme på avdelningen möter jag en sjuksyster, som jag senare fick veta, var Ann-Marie Förstberg, som frågar vart jag var på väg. Till min fru, som har fått en dotter, svarar jag. Ni ska vänta till besökstiden, som alla andra får göra, sa hon med en skarp blick i ögonen.
46 år senare intervjuade jag henne och tvillingbrodern Gunnar inför deras 80-årsdag, men jag förde inte vårt tidigare möte på tal.
För 90 år sedan, alltså i början på 1920-talet fanns det ”Ordningsregler för betjäning och sjuka å länslasarettet i Varberg”, att iakttaga. Det var på den tiden när läkarestaben endast bestod av en överläkare, Konstantin Pettersson, och en underläkare, Yngve Bohm. Totalt uppgick personalstyrkan till 35, en bråkdel mot vad vi har på vårt länssjukhus i Varberg i dag.
Den sjuke hade att rätta sig efter 12 regler, medan personalen bara hade en regel att efterfölja. Några av dem låter som följer. Bland annat var den lindrigt sjuke skyldig att bistå den patient som var värre däran. En annan låter så här: De sjuka skola bemöta såväl sjukhusets tjänstemän och betjäning som hvarandra med aktning och höflighet.
Vid läkarens ronder skall hvarje patient hålla sig vid sin säng och iakttaga tystnad och stillhet. Personalens regel såg ut så här: All vid lasarettet anställd betjäning beflite sig om ett hedrande uppförande och ett noggrant och punktligt fullgörande av sina åligganden.
För den sjuke: Hvisslande, eller annat slags oljud, hvarigenom de sjukas ro störes är såväl inom sjukafdelningarne som i trappor och i sjukhus- afdelninganes närhet utomhus strängt förbjudet.
Även den besökande hade en regel att rätta sig efter. Den är synnerligen kuriös och säger, att den person, som forslat in den inträdessökande sjuke, icke må lämna anstalten förrän det blifvit bestämdt att denne skall kvarstanna.
