Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Det ska, numera, vara husbil för naturälskande Christian Henriksson, som testat husvagn och båt.  Bild: Clas-Göran Sandblom
Det ska, numera, vara husbil för naturälskande Christian Henriksson, som testat husvagn och båt. Bild: Clas-Göran Sandblom

Christinas kör-krav: ”Vi ska ha hus…bil”

Christina Henriksson och henne man Hasse har alltid köket och sängarna med sig när de ger sig ut på vägarna: ”Friheten med husbil är ett bra ett sätt att umgås med vänner. Man slipper tränga sig på, säger hon. ”

Christina Henriksson och henne man Hasse har alltid köket och sängarna med sig när de ger sig ut på vägarna.

– Friheten med husbil är ett bra ett sätt att umgås med vänner. Man slipper tränga sig på, säger hon.

Makarna Henriksson är ofta på rull. En av höjdpunkterna Dragspelsstämman i Bjursås i Falun har de senaste åren varit som en magnet. Christina bangar inte för att själv ratta de 120 milen fram och tillbaka.

– Pandemin satte stopp i år. Annars hade jag kört igen, säger hon.

Hon spelar inte dragspel själv.

– Jag har dansat folkdans. Därför gillar jag musiken, den som spelas från scenen, privat och ”buskspelet.”

Sekreterare i Caravan Club

Som sekreterare håller hon ordning och reda på Caravan Club Halland i Olofsbo, med cirka 1200 medlemmar. Det är en av 18 sektioner i landet.

– Man måste vara medlem för att stå säsongsvis på campingplatserna. Vi har även plats för dem som vill stanna till i några dagar.

Lokala styrelser i CC brukar annars domineras av män.

– Det är i varje fall ovanligt med en kvinna både som ordförande och som sekreterare, säger hon.

Det är en lugn campingplats. Samlingslokalen ska bli dubbelt så stor.

– Det underlättar vid sämre väder. Ungdomarna får ett eget rum att träffas i.

- Vi har haft en spelmansstämma här i Sjönevads-korset, där marknaden hållits varje år sedan 1819, säger Christina Henriksson. Hon drar sig inte för att köra 120 mil med husbil för dragspelsstämman i Bjursås. Bild: Clas-Göran Sandblom
- Vi har haft en spelmansstämma här i Sjönevads-korset, där marknaden hållits varje år sedan 1819, säger Christina Henriksson. Hon drar sig inte för att köra 120 mil med husbil för dragspelsstämman i Bjursås. Bild: Clas-Göran Sandblom

Först var det husvagn

Allt började för 40 år sedan.

– Min dåvarande man och jag köpte en fabriksny husvagn och ställde oss på Gålö i Stockholms södra skärgård. Sedan blev det en äggformad husvagn som vi var ute på vägarna med.

Kärlek till Västkusten uppstod.

– Vi åkte gärna åt det här hållet och utforskade det mesta. Fast när vi sedan bosatte oss närmare vattnet så bytte vi till båt.

Efter det bytte Christina man och flyttade till Falkenberg.

– Mitt sug att kunna ta mig ut på vägarna och naturen fanns kvar. Att kunna laga egen frukost och kojsa är ett plus.

Träffade Hasse

Efter att ha blivit änka blev hennes nästa adress i Vessige-Lia för 25 år sedan. Där bodde Hasse.

– Hasse och jag köpte min styvmors husvagn, en Adria 3,50, tre och en halv meter lång. Vi hade den som gäststuga när vi besökte släkt och vänner i Stockholm.

En husvagn kan vara knepig att backa. När de byttes till allt större ekipage strejkade Christina.

– Men jag kunde tänka mig köra en husbil.

Så blev det, en Kabe Travelmaster, 7,50, mer än dubbelt så lång som deras första husvagn.

– Ibland ger jag mig ut med den själv. När vi är ute tillsammans delar vi på körningen, cirka 500 mil om året.

Antalet husbilar ökar stadigt, till i dag cirka 100.000. Det finns en kvarts miljon husvagnar. Många av dessa är dock avställda.

Vissa ledaregenskaper kan anas hos Christina. Och en intervju blir en uppfräschning av kunskaperna i svensk geografi.

– Jag lägger upp rutt, hur lång varje etapp ska vara och väljer ställplatser. Dalarna, upp till Boda kyrkby utanför Rättvik, känner vi bra nu. Sedan har vi snirklat oss ner till Väddö, Grisslehamn och Södermanland för att träffa kompisar.

Christina, som varit receptionist i fem år för Falkenbergs tennisklubb, tycks också besitta de egenskaper som krävs av en duktig kock. Tidigare i år brassade hon käket vid ett bröllop. Sånt händer allt som oftast.

– Vi var på Tängsta gård utanför Köping, en ombyggd bondgård med gästrum och storkök. Matlagning är roligt. Mamman till brudgummen och jag var bästa klasskamrater, säger Christina som körde ensam.

55 gäster fick äta sin favoritmat, taco-paj, lagad från grunden. Laktos- och glutenfria för dem som så önskade. Gående bord.

Du har många strängar på din lyra?

– Det har alltid varit så, svarar hon.

Hur beskrivs du av andra?

– Som glad och öppen, säger Christina och ”bockar av” med ett” ja” på båda. Många säger också att jag är omtänksam, men det tänker jag inte på själv.

Allt detta låter rimligt för en person som ställer upp mycket för andra.

– Och så är jag nog hård men rättvis. Det gäller särskilt uppfostran av sonen. Jag lärde honom att skilja på ditt och mitt redan när han satt i sandlådan, och förklarade för honom på ett sätt som barn förstår, säger hon.

Bild: Clas-Göran Sandblom
Bild: Clas-Göran Sandblom

Lite om: Christina Henriksson

• Ålder: 63 i juli.

• Bor: Vessige-Lia.

• Yrke: Postkassör så länge det fanns postkontor, i Torup, Hylte och Falkenberg.

• Familj: Hasse Henriksson, 64, sonen Mikael, 44.

• Intressen: Husbilen, friluftsliv, båt. Caravan Club. Matlagning, dragspelsstämman.

• Bakgrundsbild på mobilen: Sonens hund. Den vi tog hand om när sonen körde lastbil.” Hero” var med oss i husbilen men är borta nu.