Navigare necesse est. För Björn Haraldsson är det nödvändigt att                     segla. Tack vare sitt stora intresse för det marina har han sett stora delar av världen. Utanför Bornholm i somras höjde han sin kamera och fick denna fina bild på sig själv och dottern Ellekari (sittande i                     bakgrunden).
Navigare necesse est. För Björn Haraldsson är det nödvändigt att segla. Tack vare sitt stora intresse för det marina har han sett stora delar av världen. Utanför Bornholm i somras höjde han sin kamera och fick denna fina bild på sig själv och dottern Ellekari (sittande i bakgrunden).

Att segla är nödvändigt för Björn

Björn Haraldssons liv. så här långt har varit mer spännande och innehållsrikt än de flesta andras. Redan som åttaåring fick han på plats uppleva när den stora Kongokrisen bröt ut 1960. – Pappa hade det året börjat arbeta som läkare i Kongo men vi fick fly därifrån hals över huvudet efter bara ett halvår, berättar han.

ANNONS
|

Inte många har heller flyttat så många gånger som Björn Haraldsson gjorde i unga år. Den ambulerande tillvaron berodde på att hans pappa Sixten var en ovanligt äventyrslysten och vetgirig person som ville se och hinna med så mycket som möjligt under sitt liv.

Hans intresse för nomadfolket gjorde att han som ung läkare sökte sig till Kiruna där han blev samernas egen doktor. I Kiruna föddes också Björn men bara fem år gammal flyttade han till London där han började i en katolsk nunneskola.

Efter ett år var han tillbaka i Kiruna men när Sixten Haraldsson senare bestämde sig för att arbeta som läkare i Kongo var det dags att packa flyttväskorna igen. Att orosmolnen börjat torna upp sig i landet var inget som hindrade familjen från att ge sig i väg.

ANNONS

– Pappa arbetade åt Röda Korset och vi bodde i en liten by i Kongo. När den krisen bröt ut 1960 var vi tvungna att fly till Rwanda Burundi där vi placerades i ett flyktingläger. I Kongo kunde vi inte stanna, där var det fullt krig.

Kriget gjorde att familjen Haraldsson återvände till Kiruna för att senare flytta till Mariestad. Det dröjde dock inte längre förrän pappa Sixten ville ut i världen igen. Möjligen blev han inspirerad därtill av TV-serien ”Villervalle i Söderhavet”, som baserades sig på upptäktsresanden Bengt Danielssons bok med samma namn.

– En dag undrade pappa vad vi i familjen skulle säga om att flytta till Söderhavet. Det är klart, det lät ju spännande, fortsätter Björn.

Sagt och gjort och nästa anhalt på livsresan blev Västra Samoa som ligger så långt bort från Sverige som det överhuvudtaget går att komma. Björn stannade dock bara ett och ett halvt år.

– Jag var ju tvungen att tänka på skolgången och flyttade därför hem till Sverige igen och började på Lundsbergs internatskola. Men mina föräldrar kom däremot inte hem för gott förrän jag nästan var vuxen.

Björn upplevde aldrig de många flyttningarna i unga år som besvärande. Han tyckte det var lika spännande varje gång det var dags att dra upp bopålarna. Det var bara att gilla läget.

ANNONS

– Man lever i den verklighet som gäller och jag upplevde aldrig min uppväxt som negativ, säger han.

De ständiga miljöombytena hade även väckt Björns äventyrslusta. Efter gymnasiet var han inte särskilt studiemotiverad utan ville hellre ägna sig åt något praktiskt. Hans redan grundade intresse för det marina ledde honom till en båtbyggarskola på Orust med efterföljande jobb som båtbyggare. Det ena gav det andra och 23 år gammal gav han sig ut på sin första långseglats.

– Jag fick kontakt med några andra grabbar som var i samma ålder som jag och tillsammans seglade vi till Brasilien och var borta i 14 månader, berättar han.

Björn insåg att han ville ägna sig åt något yrke som erbjöd hyggligt med ledighet. Vid sidan om båtbyggandet pluggade han till maskiningenjör på Chalmers och började senare på Lärarhögskolan. De tre fördelarna (juni, juli och augusti) lockade.

1982 var han klar lärare och har sedan dess arbetat som sådan. Han har undervisat på Håstensskolan i nästan 25 år och har även hunnit med kortare eller längre sejourer på Vidhögeskolan, Göthriksskolan, Bläshammars skola och Hagaskolan. I dag är han lärare i matematik på Munkagårdsgymnasiet i Tvååker.

– Och trivs alldeles utmärkt, fyller han i.

Sedan många år bor han i Träslövsläge i trivsam villa med avundsvärd havsutsikt från vardagsrumsfönstret.

ANNONS

– Pappa köpte tomt här redan 1951 och sedan dess har Träslövsläge alltid funnits med i våra liv. Att mamma var från Borås och i sin ungdom bodde på Getterön om somrarna bidrog också till att vi hamnade här, förklarar Björn.

Hans brinnande intresse för båtar, båtbyggeri, segling och sjöliv har aldrig svalnat. Han har genom åren byggt många båtar och även kajaker, gjort åtskilliga långseglatser, paddlat längs Grönlands kust samt vunnit guldmedalj i Grönlandsmästerskapet i kajakvändning. Bara en sån sak…

Han har ideligen nya projekt på gång och håller för närvarande på att bygga en kajak av Grönlandsmodell i sin verkstad.

– Formen är klar och nu ska den gjutas i sin helhet i glasfiber. Sen blir det sjösättning till våren.

Fullständigt namn: Sven Inuk Björn Haraldsson.

Född: 26 november 1952 i Kiruna.

Om sitt andranamn Inuk: ”Det är grönländska och betyder man. Även min äldre bror Thomas, som är slöjdlärare i Kungsbacka, har Inuk som ett av sina andranamn. Pappa hade ett stort intresse för nomadfolk och det är förklaringen”.

Bor: I villa i Träslövsläge med fantastisk havsutsikt.

Yrke: Gymnasielärare på Munkagårdsgårdsgymnasiet i Tvååker.

Familj: Fru My, sönerna Vidar, f 1981, Gorm, f 1983, och dottern Ellekari, f 1990.

Intressen: Båtar och att bygga båtar samt litteratur.

Firar födelsedagen: Firar dagen på annan ort.

Kongokrisen tog sin början i samband med att Kongo förklarades självständigt från Belgien i juni 1960 och slutade i och med att Joseph Mobutu tog makten i november 1965. Under Kongokrisen mördades premiärministern Patrice Lumumba och kaoset fick till följd att FN ingrep.

Oroligheterna hade många bottnar. Kampen mot kolonialismen var en och den gamla kolonialmakten Belgien förvärrade krisen på många sätt genom sitt agerande. Kongos regering splittrades och västmakterna och Sovjetunionen valde var sin sida. På så sätt blev konflikten ett redskap i det kalla kriget. Dessutom pågick strider om två regioner som försökte bryta sig ur Kongo: Katanga och Sydkasai.

Hur många människor som dödades under krisen är osäkert men uppskattningsvis 100 000 personer fick sätta livet till. Det var under Kongokrisen som Dag Hammarskjöld, dåvarande generalsekreterare i FN, omkom i ett flygplanshaveri som än idag ouppklarat. Under krisen skickade Sverige ett stort antal FN-soldater till Kongo. 19 svenskar soldater stupade och ett 40-tal sårades.Källa: Wikipedia

ANNONS