Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tid för djuren. Laila Wiberg fortsätter att jobba med eget företag. Och får mer tid för djuren, det stora intresset i livet.

”Att bli pensionär är helt underbart”

Laila Wiberg, Gunnarsjö, fyller 65 år i dag.

Hur ska du fira din födelsedag?

– Vi smygstartade festligheterna med en resa till Mallorca tidigare i år. Det var fantastiskt men jag får nog erkänna att vi längtade hem till lugnet och tystnaden här i Gunnarsjö. Själva födelsedagen firas här hemma med barn och barnbarn. Det blir lite buffé och tårta i all enkelhet.

Önskar du dig något särskilt?

– Ja, faktiskt så gör jag det. Jag önskar mig en fågelkikare. Sedan vi flyttade ut på landet har de vilda fåglarna blivit ett nytt intresse, det är jätteroligt att kika på dem. Det är en dyr present – men det går kanske att slå sig samman?

Hur känns det att fylla 65?

– Det känns hur bra som helst. Det pratas ju så mycket om ålderskriser, men jag har aldrig haft något problem med att fylla år. Jag har nyligen fått mina höftleder utbytta och det har gjort tillvaron så mycket bättre, till exempel kan jag rida igen. Och att bli pensionär är helt enkelt underbart. Vilken lyx!

Vad har du jobbat med?

– Jag har varit arbets­terapeut. Först i Göteborg och sedan 1990 inom handikappomsorgen i Varberg. Det har varit ett fantastiskt jobb. Att få hjälpa till att höja livskvalitén för patienterna, att skapa meningsfull sysselsättning. Man möter så mycket glädje och tacksamhet.

Kommer du att sakna jobbet?

– När jag började fanns det gott om resurser, tyvärr har det blivit sämre över åren. Det känns som om det är lagom att sluta nu, jag har gjort mitt. Fast jag kommer ju att sakna arbetskamraterna och patienterna. Dessutom skall jag inte helt sluta jobba...

Berätta!

– När jag var 60 år började jag utbilda mig till Feldenkrais-pedagog. Nu har jag mitt eget företag och arbetar med grupper inne i Varberg några gånger per vecka. Att jag kom i kontakt med Feldenkrais beror på att jag själv hade smärtor i ryggen som jag inte fick någon ordning på. Jag blev rekommenderad att pröva metoden och det hjälpte. Så föddes tanken att kunna hjälpa andra.

Hur fungerar Feldenkrais?

– Förenklat kan man säga att det handlar om att skapa medvetenhet genom rörelse. Man arbetar inte bara med kroppen utan också med hjärnan. Jag guidar eleverna genom de olika rörelserna som ska vara lätta och inte göra ont och upprepas många, många gånger. På så sätt mjukas musklerna upp och slappnar av. Eleverna, som ofta har problem med smärta, får ett ökat själförtroende, vågar lita på sin kropp.

Vad ska du göra resten av tiden?

– Ägna mig åt mina hästar och hundar. Jag har alltid älskat djur, höll på att tjata hål i huvudet på mina föräldrar om att få en hund. Som jag också fick i 10-årspresent. Hästarna kom in i livet lite senare, när dottern började rida. Jag var 35 år. Det såg så roligt ut så jag tänkte: varför inte? Snart hade vi egna hästar och hela familjen var engagerad. I dag har vi två stycken hästar och tre hundar av rasen norsk Lundehund.

Hur trivs du med att bo på landet?

Jag trivs förträffligt. Vi har bott här i Gunnarsjö sedan 2008 och jag saknar inte att bo i stan för en sekund. Här är så vackert och fridfullt, hästarna har bete i hagarna intill och hundarna kan springa fritt på tomten. Vi slog till direkt när vi hittade ”Huslyckan” och har renoverat allteftersom. Just nu funderar vi över trädgården och vad som kan trivas i inlandets klimatzon.

Vad tycker du är viktigt i livet?

– Att hitta en inre ro. Man kan hitta på än det ena än det andra, men utan en inre ro är det svårt att ta till sig livet. Mat och husrum behöver man också – men det är viktigt att inte låta det materiella ta överhanden.

Vad gör du om tio år?

– Då hoppas jag att vi bor kvar här och att jag fortsätter att jobba med Feldenkrais. Jag skall iväg till Frankrike i höst för att lära mig mer, en utbildning där man lägger på meditation som ytterligare ett moment i terapin. Ska bli spännande.