Arbetet vid järnvägen präglade Hjalmar

För Hjalmar Hjellman blev järnvägen, bokstavligen, hans öde. Han föddes 1882 i Falkenberg och arbetade på Falkenbergs Järnväg, Pyttebanan. Sträckningen gick från Falkenberg till Fridhemsberg och den 28 september 1894 blev järnvägen öppen för allmän trafik. Järnvägen förlängdes till Älvsered 1896, till Holsljunga 1899 och till Limmared 1904.

ANNONS
|

Tågens dragkraft var två ånglok, Nordenfalk och Oscar Dickson, som köptes in från Kristinehamn. Att driva ångloken krävde hårt arbete, men Hjalmar var rätt man för jobbet som eldare. Efter några års tjänstgöring fick Hjalmar istället anställning som lokförare, och han körde inte bara Pyttebanas sträckning.

Den 24 april 1919 kör Hjalmar tåget från Borås mot Ulricehamn. Mellan Nitta och Hökerum är marken sank och banvallen försvagad. Borås-tåget med sina modiga 30 kilometer i timmen blir för mycket och banvallen ger vika. Loket störtar ner i vattnet, godsfinkan drar det med sig.

Vagnarna blir, tack vare den ringa hastigheten, kvar på spåret och alla passagerare klarar sig oskadda. Bara Hjalmar omkommer och blev begravd på Kapellkyrkogården.

ANNONS

Han efterlämnade hustrun Maria och sonen Eric-Olov.

Jessica Grynell
ANNONS