Tågens dragkraft var två ånglok, Nordenfalk och Oscar Dickson, som köptes in från Kristinehamn. Att driva ångloken krävde hårt arbete, men Hjalmar var rätt man för jobbet som eldare. Efter några års tjänstgöring fick Hjalmar istället anställning som lokförare, och han körde inte bara Pyttebanas sträckning.
Den 24 april 1919 kör Hjalmar tåget från Borås mot Ulricehamn. Mellan Nitta och Hökerum är marken sank och banvallen försvagad. Borås-tåget med sina modiga 30 kilometer i timmen blir för mycket och banvallen ger vika. Loket störtar ner i vattnet, godsfinkan drar det med sig.
Vagnarna blir, tack vare den ringa hastigheten, kvar på spåret och alla passagerare klarar sig oskadda. Bara Hjalmar omkommer och blev begravd på Kapellkyrkogården.
Han efterlämnade hustrun Maria och sonen Eric-Olov.