Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/13

80-årige Ulf tränar på gymmet varje dag

”Folk säger: Gymmet är väl som ditt andra hem?” Ulf Öström, snart 80 år, svarar: ”Nej, det är mitt första hem. Jag känner mig trygg här”.

Ulf Öström lägger på den ena 25-kilos tyngden efter den andra på hackliften. Snart är han uppe i 240 kilo. Det är inte hans personbästa. För att nå dit krävs ytterligare 20 kilo. Han kollar i sin anteckningsbok vilka tyngder han hade dagen innan, slänger ett öga på sin klocka, rättar till handskarna och njurbältet sedan börjar han lyfta.

– Jag antecknar vad jag gör varje dag för att visa för mig själv att jag inte är klenare än igår. Jag ökar något varje dag, säger Ulf som unnar sig tre minuters vila mellan de olika seten.

– Det krävs lite längre återhämtning i min ålder förklarar han utan att se det minsta påverkad ut. Inte en svettdroppe syns, det gör däremot hans svällande muskler. Att träna varje dag ger resultat. Det är Ulf ett levande exempel på.

Att vi lever i en pandemi som inneburit att många människor varit isolerade och ensamma har för Ulfs del medfört att han tagit sig till gymmet på Bacchus varje dag.

– Det har betytt jättemycket för mig. Här finns många trevliga människor som hälsar vänligt och som jag byter några ord med. Alla visar varandra respekt och det är ingen risk att vi är för nära varandra. Man håller sig för sig själv och ingen stör.

280 kilo som mest, hittills

Ulf fortsätter sitt träningspass. Någon gång i månaden tar han 280 kilo. När tidningen tittar in nöjer han sig med något mindre. Han vet vad han orkar och tar i lite extra för att få resultat.

– Träningsvärk känns skönt, men när det börjar knäppa i lederna då är man illa ute. Jag skulle verkligen inte ha tid för en månads rehab.

Alla visar varandra respekt och det är ingen risk att vi är för nära varandra. Man håller sig för sig själv och ingen stör.

Uffes träningspass ligger på tre, fyra timmar. Mellan varven tar han några klunkar av sin proteindryck som han alltid har med sig ”Inget vin i världen är godare än detta”.

När han känner sig nöjd packar han i hop väskan, torkar av maskinerna och åker hem till Hjortsberg. Och så tar han hissen upp till lägenheten... Nä, glöm det. Trapporna är hans melodi. Alltid.

– Det är med hänsyn till mina grannar. Tänk om jag skulle smitta den som jag hamnar i samma hiss med. Det skulle jag inte kunna leva med.

Studerar engelska

Han har fått sitt vaccin och livet rullar på. När kan kommit hem hägrar duschen, risgrynsgröten och sedan en stund i soffan. Men sedan väntar nya utmaningar.

–Jag har börjat läsa engelska. Det är så längesedan jag jobbade utomlands så jag har glömt en massa. Jag vill i alla fall kunna beställa mat när jag är ute och reser.

Han skämtar och skrattar och berättar anekdoter från ett långt liv. Tränat har han gjort i perioder, mer eller mindre. Han började redan som 15-åring när han jobbade i skogen i olika huggargäng.

– Jag började träna för att jag var så klen. Jag läste om en kille som blivit bodybuildare och jag bestämde mig för att jag skulle bli lika stark som honom. Han var så inspirerande och han bevisade att det gick att förändra sig.

Ulf skaffade sig en skivstång som han förvarade i sin systers källare. När hans yrkesarbete krävde att han flyttade till andra orter fortsatte han träna, ibland mycket och när tiden inte tillät, blev det mindre.

Efter ett långt yrkesliv som bland annat innehöll många år utomlands i både Saudiarabien och Egypten hamnade Ulf, som är född i Hälsingland, helt otippat i Falkenberg.

Jag tänkte att det var ett jäkla namn på en ort

– Under motorvägsbygget arbetade jag som konsult åt Skanska. Då passerade jag en dag Slöinge. Jag tänkte att det var ett jäkla namn på en ort. Det minns jag.

Ödet ville att Ulf några år senare bosatte sig i Ugglarp, inte långt från orten med det trötta namnet. Då hade Ulf börjat trappa ner på yrkeslivet och han tog upp träningen igen. De senaste 20 åren har han varit en flitig besökare på Friskis och Svettis. Där träffade han ägarna till Mfitness som idag håller till i Friskis gamla lokaler på Bachusomåret.

– Jag känner att min träning går framåt, trots min ålder. Jag känner ödmjukhet när jag ser människor som har ont och svårt att röra sig. Det är viktigare att träna ju äldre du blir för att du inte ska bli riktigt sjuk. Men det får aldrig bli en tävling. Var och en måste träna efter sina egna förutsättningar.

Har barn och barnbarn i Stockholm

En god gissning är att den som kliver in på gymmet en förmiddag, vilken dag som helst, kommer att hitta Ulf vid någon av maskinerna. Här trivs han och egentligen är det bara en sak som saknas.

– Jag har barn och barnbarn i Stockholm. Det vore väldigt roligt om de kom hit så vi kunde träna tillsammans. Tänk dig det!

LÄS MER: Friskis och Svettis flyttar till nya fräscha lokaler i Falkenberg

LÄS MER : Far och son Sandberg öppnar nytt gym på Vin och Sprit i Falkenberg