Nattlivet på restauranger, pubar och klubbar är som det var före restriktionerna. Allt det där kan säkert vara roligt och avkopplande men det var inte det jag längtade efter när pandemin härjade som värst. Jag längtade efter fredagsbastun med några gubbar och pojkar i byn och snart ska vi återuppta traditionen.
Jag känner en inre frid när jag på fredagskvällen packar ryggsäcken med dryck, tvättgrejor, handduk och rena kläder och i bastun träffar Spikkrökaren, Lysmasken, Plåtis, Trädkramaren och de andra. En av bastukvällens fördelar är att vi inte behöver klä upp oss som man gör när man ska på utekväll. Istället klär vi av oss och blir på ett sätt lika allesamman – nakna. Fast visst finns det en viss skillnad, jag och en pojke är så magra att vi får akta oss så vi inte ramlar ner mellan springorna på bastulaven. Så säger åtminstone Trädkramaren som är så storvuxen åt alla håll att det knakar när han sätter sig.
Nöjesutbudet i vårt land är varierande, man kan gå på sådant som föredrag, teater, revy, ståupp och idrottsevenemang. Allt det där får jag i bastun. Många i bastugänget är idrottsexperter, i alla fall om man tror på de tvärsäkra kommentarerna när något av våra landslag har varit i farten. Behöver någon förbundskapten goda råd är det bara att kontakta oss. Likadant är det om statsministern någon gång får svårt att få ihop en duglig regering, vi har svaret på de flesta politiska problem och kan ta några ministerposter för att styra upp landet.
Skratten haglar ofta så hela bastun skakar när gamla och nya historier berättas. Gubbarna broderar ut sina upplevelser och jag talar endast sanning. Mer än en idé till mina ståupp-föreställningar har jag fått i bastun.
Jag vet inte hur det är att vandra på Champ-Èlysées i Paris men det kan nog inte slå min vandring hem från bastun. Det är en vandring i storslagen natur med sjöutsikt, böljande åkrar och hagar, vackra hus och gårdar. Fastän att jag har sett allt i många år är det alltid lika vackert och är det fullmåne tar det längre tid för mig att komma hem, jag blir ofta stående och bara beundrar landskapet.
Hemma igen brukar frugan och jag äta något enkelt men kulinariskt för våra smaklökar och det blir ofta kokkorv med bröd och räksallad. Alltså inget köttstycke som marinerats i handpressad olja från främmande land. Framför något roligt på teve smaskar vi inte på något tips från något av teves alla matprogram, som flamberade jordgubbsfrön i surmjölkskonjak med tunna buffelostskivor. Det blir mikropopcorn, -det ska vara festligt på fredagskvällen.
Veckans alla övriga timmar har jag inget emot att prova på nya upplevelser men när fredagskvällen kommer vill jag ha det som vanligt.
