Ni vet säkert vad den handlar om: Ett gäng med pojkar blir strandsatta på en öde ö och tvingas klara sig själva. Det går helt åt pipan.
De bränner ner halva ön och sen följer mobbning, maktkamp och död. Enligt Wikipedia är boken ”ett av den moderna litteraturens mest kända och hyllade verk”. Den har också fungerat som ett exempel på att människan i grunden är ond och självisk.
Men nu gör vi ett snabbt hopp till 2020. In på scenen kommer den nederländske historikern Rutger Bregman. Han har precis kommit ut med boken ”I grunden god: En optimistisk historia om människans natur”. Bregman hävdar att människans grundnatur är god. Det är inte strid och ondska som gjort att vi lyckats anpassa oss och frodas som art, utan vår förmåga att samarbeta och hjälpa varandra. Vår naturliga instinkt är inte att gå omkring och hata varandra. Vi tar hand om våra svaga och är i grunden vänliga och sociala varelser!
Vi får också veta att det faktiskt fanns ett ”Flugornas herre” - på riktigt.
På 1960-talet blev en samling skolpojkar från en katolsk internatskola strandsatta på en ö i Stilla havet. De fick klara sig själva i över ett år innan de blev hittade.
Och det gick hur bra som helst.
När pojkarna räddades var alla var vid liv, friska, och vid gott mod. De hade organiserat sig och ordnat eld, mat och skydd. De hade hjälpts åt och tillsammans övervunnit svårigheter. De hade hittat ett system för att lösa konflikter på ett fredligt sätt och när de skildes åt var de sammansvetsade för livet.
Historikern går också hårt åt andra saker vi tror att vi ”vet”.
Som det berömda Stanfordexperimentet, där elever fick agera fångvaktare respektive fångar och fångvaktarna snabbt blev små monster. Enligt Bregman var experimentet en bluff, regisserat till att få det resultat det fick.
Men ändå. Om människan i grunden är god, hur hänger det då ihop med krig, tortyr och annat elände? Bregman menar att det inte är människans grundnatur som är boven. Snarare de hierarkier som skapats av maktbegär, ett begär som eventuellt uppstod när vi gick från att vara jägare till att bli bofasta = hade egendom att försvara.
En annan omständighet är att människan ofta utför onda handlingar för att de tror, eller har förletts att tro, att det egentligen är något gott och nödvändigt de gör.
Till sist exemplet från slaget vid Gettysburg under amerikanska inbördeskriget i USA. Efteråt upptäckte man att nästan alla musköter var laddade, många med flera kulor. Varför? Jo, när soldaten laddade sitt gevär behövde han inte skjuta.
Bregman frågar sig vad det gör med oss om vi utgår från att människan är självisk och ond och inte går att lita på. Vad skulle det göra med oss om vi tänkte tvärtom?
Det tål att funderas på.
