Basket och svampplockning har hittills varit de enda sporterna jag verkligen brunnit för. Men nu har en ny sport gjort entré i mitt liv, och jag går all in för att vinna. Mitt hushåll ska spara mest el av alla!
Reglerna är inte helt bestämda. Jag vet inte säkert hur man vinner, men jag bryr mig ärligt talat inte. Det lutar åt att det blir en sådan typ av tävling som min fyraårige son brukar vinna.
”Jag vann!!!”, vrålar han, fast ingen visste att det var tävling eller vad den gick ut på. Ju mer jag tänker på det så får det nog bli en sån där ”jag tävlar bara mot mig själv”-tävling. För hur ska jag kunna vinna om vårt hushåll hamnar i samma gruppspel som ett litet torp utan el?
Vi tävlar helt enkelt mot oss själva och just nu går det riktigt bra för oss. Förra månaden förbrukade vi otroligt mycket mindre el än samma månad förra året. Det är ju sjukt. Att man kan spara in så mycket när man redan är så snål som jag är. Vi vet nämligen inte hur det gått till. Sedan oktober förra året har vi satt lite nya tätningslister, bytt ut husets sista små ljuskällor till LED och min sambo har ställt in så att varmvattenberedaren inte varmhåller lika mycket vatten på en och samma gång. Om hela familjen planerar att duscha under samma kväll så kommer inte varmvattnet räcka. Vi har aldrig någonsin lyckats vara rena samtidigt, så det är inget som påverkar vår vardag.
Eftersom vi knappt vet vad vi gjort och det ändå gjort stor skillnad är jag sjukt pepp på att hitta fler kilowattimmar att spara in. Vi har inte behövt ha på värmen ännu, och nu renoverar vi vår eldstad. Där ser jag en härlig utmaning de kallare månaderna! Jag tänker att hela familjen ska sova på golvet framför brasan så att vi kan dra ner elementvärmen. Där ska vi ligga och gotta oss i sparad el.
Ytterbelysningen är också i fokus just nu. Den drar inte mycket men det är ju kilowatt för döda svin, som man brukar säga, om den lyser när ingen ska kolla. Trots att vi nu går in i becksvarta skittiden så kommer jag släcka.
När jag berättade detta för en kompis undrade hon om jag inte var rädd för tjuvar. Alltså, jag nästan längtar efter dem. Tänk er ett gäng vanliga tjuvar som bryter sig in i ett nedsläckt hus, bara för att finna att huset är fullt av folk. Till tjuvarnas stora fasa är dessutom frun i huset havande och konstant ursinnig. Nästan på gränsen till inte riktigt klok. De där bovarna hade fått lämna fastigheten utan både byte och liv i ådrorna. Jag hade inte ens behövt lägga hand på fanskapen, de hade självdött av mina ilskeångor så fort de kommit över tröskeln.
En idé för att dra ner på till exempel kommunens elförbrukning hade kunnat vara att låta gravida nattvakta på kommunhuset, stadsbiblioteket, skolor och i andra byggnader som är så otroligt utsatta att där behöver lysa dygnet runt. Jag och mina gelikar är ändå vakna hela nätterna på grund av halsbränna och täta toabesök, så vi kan lika gärna göra nytta och skrämma skrymt och bov medan vi är vakna. Det är nya tider. Ett släckt hus är inte tomt. Kom ihåg det tjuvar.
