Hallandsprofilernas husdjur: Boris Lennerhov

I Hallands Nyheters nya artikelserie kommer vi i flera avsnitt att få besöka halländska bekanta ansikten och få hälsa på deras djurvänner. Först ut är Boris Lennerhov med sin cockerpoo Alfons.

ANNONS
|

För affärsjätten Gekås vd Boris Lennerhov är dagarna på arbetet ofta långa och präglade av stort allvar. Men när han stiger över tröskeln till hemmet i Båstad möts han av den tillgivna och entusiastiska cockerpoon Alfons och bekymmersrynkan i pannan blir som bortblåst.

– Han blir så sur när man åker, men alltid lika glad igen när man kommer hem, säger Boris Lennerhov. Varje dag är rolig med min Alfons.

Snäll, glad, tillgiven och sällskapssjuk som heter duga. Så beskriver Boris Lennerhov sin ett och ett halvt år gamla hund Alfons.

– Efter långa dagar när jag kommer hem så hoppar och studsar han och vill sitta i knät illa kvickt. Det var några år sedan barnen flög ut ur huset och det var egentligen då hundarna blev viktiga i våra liv. De piggar upp tillvaron lite.

ANNONS
Boris Lennerhov med hunden Alfons.
Boris Lennerhov med hunden Alfons. Bild: Håkan Johansson

Djur i alla dess former

Cockerpoo är en förhållandevis ny blandras mellan cocker spaniel och pudel som funnits sedan 1950-talet. Paret Lennerhov hade tidigare en irish softcoated wheaten terrier som hette Ronja, som blev femton år. När hon började bli gammal skaffade de Alfons.

– Vi förstod att Ronja inte skulle finnas länge till och vi ville fortsätta ha hund. Weaten terriers är starka och envisa i sin karaktär, medans cockerpoos är gladare och lyssnar mer. Det fanns en i vår vänkrets som hade en och min fru blev väldigt förtjust i rasen, så vi köpte dess helsyskon Alfons.

Boris Lennerhov är sedan länge van vid att ha djur i alla dess former.

– Vi har haft många djur i olika varianter när barnen växte upp. Fåglar, ormar, katter, marsvin, möss och akvariefiskar. Fiskarna var allt lite jobbigare att prata med.

Men utan sällskap blir man inte som ägare till den livliga cockerpoon. Och att namnet blev just Alfons stod skrivet i hans ansikte, enligt Boris Lennerhov.

– Min fru bestämde, men jag godkände efter att jag ratat en del. Det bara passade den lilla, svarta lurviga saken. Sen är det ju faktiskt hon som tar de tunga lasten med att uppfostra honom när jag inte är hemma.

ANNONS

I Hallands Nyheters artikelserie ”Hallandsprofilernas husdjur” kommer vi i ett antal artiklar besöka halländska bekanta ansikten och hälsa på deras djurvänner.

ANNONS