Fågelskådaräventyr. Inte alltid så fridfullt som här i Franska Polynesien är det när Claes-Göran Cederlund är ute i världen och kollar fåglar. Eller vad sägs om helikopternödlandning i Sibirien, bilkrasch på Jamaica och två gånger malaria.
Fågelskådaräventyr. Inte alltid så fridfullt som här i Franska Polynesien är det när Claes-Göran Cederlund är ute i världen och kollar fåglar. Eller vad sägs om helikopternödlandning i Sibirien, bilkrasch på Jamaica och två gånger malaria.

Fri som en fågel

Claes-Göran Cederlund, Träslövsläge, fyller 65 år den 21 augusti.

ANNONS
|

Hur ska du fira din födelsedag?

– Så lugnt som möjligt, det vill säga hemma på Läjet med min fru Angie och en massa god mat…

Önskar du dig något särskilt?

– Jag önskar mig inget materiellt men Angie har säkert hittat på något som jag blir glad över.

ANNONS

Bästa och sämsta med att fylla 65?

– Jag känner mig väldigt fri. Jag kan ta ut pension och ändå fortsätta jobba i den takt jag vill. Jag ser inga nackdelar att just fylla 65.

Du är läkare. Varför valde du den banan?

– Tja, när jag tagit studenten (på riktigt) 1967 hade jag inga direkta planer annat än möjligen att läsa zoologi på universitetet eftersom jag var fågelintresserad. Men min mor, salig i åminnelse, sa att det kan man väl inte livnära sig på. Hon föreslog att jag skulle läsa medicin vilket jag hade betyg för. Efter ett års korvstoppning med anatomi etcetera var jag nära att hoppa av men på något sätt gled man in i det hela. Det var ju också socialt väldigt trevligt. Jag tror också att det är bättre att ha sin hobby som just en hobby.

ANNONS

– Jag hade mitt första sommarjobb som röntgensköterska på Sahlgrenska och sedan blev jag fast för röntgendiagnostik och gjorde AT-tjänstgöring som första kull på nyöppnade Varbergs sjukhus. Specialistutbildade mig på dåtidens förnämsta avdelning på Malmö allmänna sjukhus. Därefter återvände jag till Halland och tillbringade sammanlagt 28 år i Varberg och Halmstad samt åtta år på Sahlgrenska.

Kommer du att jobba vidare efter pensionen?

– Nu jobbar jag privat och enbart hemifrån och bedömer undersökningar från hela landet på min arbetsstation. Jag kommer att fortsätta jobba hem­ifrån så länge jag har lust och ork.

Vilket har varit det bästa och sämsta med jobbet?

– Det bästa med jobbet är den professionella delen. Jag tycker fortfarande röntgendiagnostik är roligt. Det liknar i mångt och mycket fågelskådning. Att kunna identifiera ett tillstånd i den mänskliga kroppen eller en havsfågel på två kilometers håll. Det sämsta har varit och är den tilltagande amatörmässigheten i ledningsfunktionerna i den allmänna sjukvården.

ANNONS

Vad är viktigast i livet för dig?

– Det viktigaste i livet är att få tillbringa min tid med min fru, att fortsätta med fågelskådning, umgås med familj och vänner.

Du är hängiven fågelskådare. Berätta!

– Började intressera mig för fåglar i tioårsåldern och fick en kikare när jag var tolv. Skådade hemmavid i Göteborg och på sommaren i Stråvalla där jag tillbringade många somrar.

– På 60-talet gick den första Stenafärjan till Skagen och det fanns även färja direkt till Läsö. Detta var min första utlandser­farenhet och när jag var 17 drog vi i en lånad VW-buss ner till Österrike och Italien. På den vägen är det. Har sedan i ett accelererande tempo besökt 120 länder och territorier på alla kontinenter. Många gånger har det rört sig om rena expeditioner. Inte utan komplikationer exempelvis med helikopternödlandning i nordöstra Sibirien, bilkrasch på Jamaica och två gånger malaria. Har lyckats se 8 700 arter av jordens cirka 10 400 och än är jag inte klar. Det är bara fyra britter som har sett fler än jag så man får väl ligga i. Närmast i år skall Angie och jag för första gången till Bolivia och senare i höst återvänder vi en månad till Colombia.

ANNONS

Har du några andra intressen?

– Andra stora intressen är natur i allmänhet, matlagning, trädgård och historia.

Vad gör du om tio år?

– Om tio år hoppas jag att få ha hälsan, fortfarande resa, jobba en del och njuta. Dock inte dragspel eller boule.

ANNONS