Den 1 januari 2008 när det nya året bara var två timmar och 11 minuter gammalt föddes Malte Helgesson. Han var den förste som föddes på BB i Varberg det året och hans föräldrar Martina och Kristian meddelade glada sina närmaste om hans ankomst.
Men glädjen förbyttes i oro efter bara någon timme. Den lille gossen andades väldigt ansträngt och det blev inte bättre. En lungröntgen avslöjade att hans lungor hade kollapsat.
– Jag tror inte riktigt vi förstod vad som hände eller hur allvarligt det var just då, säger Martina.
– Malte var ju vårt första barn och det hade dessutom varit lite oroligt innan han föddes. Jag hade havandeskapsförgiftning och för lite fostervatten och gick på kontroll varje dag mellan jul och nyår. På nyårsnatten sattes förlossningen igång och allt gick bra, så därför var vi helt oförberedda på det som sedan hände.
Lille Malte transporterades till neonatalavdelningen på sjukhuset i Halmstad, det sattes in dränage för att vätska skulle rinna ut från hans lungor och han hamnade i respirator.
De nyblivna föräldrarna var kvar på sjukhuset i Varberg och först dagen därpå åkte de ner till Halmstad. Det blev en chock för dem att se sin lille son.
– Han låg där med slangar från sin lilla kropp och en massa mätinstrument var inkopplade. Vi visste inte om han skulle överleva eller om han skulle dö.
– Själva var vi både fysiskt och psykiskt helt slut – vi hade ju varken ätit eller sovit sedan Malte föddes. Men vi litade helt och fullt på personalen, de var fantastiska. Jag tror den tryggheten gav oss kraft.
Martina och Kristian blev kvar i Halmstad en vecka och Malte hämtade sig stadigt. Det visade sig i och för sig att hjärtat hamnat lite fel under processen att få lungorna att fungera, men det har med tiden också rättat till sig.
– På Trettondagsafton fick vi åka hem. Det var både fantastiskt skönt och lite oroligt. Så länge alla hans kroppsfunktioner övervakades med mätinstrument kändes det ju tryggt, men jag var orolig varje gång något kopplades ur, säger Martina.
– Jag tänkte flera gånger, får vi verkligen ta hem honom?
Men allt gick bra, lille Malte visade sig vara en stark liten kille. Vi bläddrar i fotoalbumet med bilder på det lilla knytet, och Malte tycker det är lite spännande att se sig själv som liten bebis. Fast han vill hellre prata om Spindelmannen och Stålmannen och vad han tycker om att göra:
– Lek & Bus-landet är det roligaste jag vet. Och så åker jag skidor och spelar fotboll och hoppar på studsmattan.
Lite bus med lillebror Mårten hör också till vardagen numera. Han föddes för tre år sedan.
– Allt kring Mårtens födelse gick hur smidigt som helst. Och vi oroade oss faktiskt inte i förväg heller, vi är ganska sansade och lugna som personer.
Bröderna är rätt olika till kynnet, Malte är lite lugnare och mer eftertänksam, Mårten ett riktigt litet kvicksilver som älskar att klä ut sig. Och i huset på Kullavägen i Tvååker finns det rejäla ytor för killarna att leka på.
Både Martina och Kristian jobbar inom Varbergs kommun, Martina som gruppledare inom omsorgen och Kristian som enhetschef inom kost- och städ. Boråsaren Kristian och Mark-tjejen Martina träffades i Falkenberg, och hann med att bo i Varberg några år innan de blev Tvååkersbor 2009.
– Vi tyckte vi fick mer hus för pengarna här. Och vi trivs så jättebra. Här finns allt man behöver av samhällsservice och barnen har det bra.
2013 blir för övrigt ett år att minnas på fler sätt för familjen Helgesson: först ska Malte firas rejält i morgon, sedan kan Martina och Kristian också fira att de varit tillsammans i tio år.
– Ja, vi har många skäl att fira! Och vi tänker ofta med tacksamhet på den fantastiska vård Malte fick under sina första tuffa dagar i livet!
