Just nu våndas politikerna över ett ekonomiskt dilemma i flera liknande fall, att budgeten för bidragen inte räcker till för att matcha föreningarnas växande verksamheter.
För Falkenbergs kvinnojour har bidragspengarna tagit slut i förtid; därför har man fått ett förskott från kommunen på 100 000 kronor i väntan på att socialnämnden i mars ska fördela nya bidragspengar.
– Vi har två anställda, en på halvtid och en på 75 procent. Hela vårt bidrag går åt till löner, kontor och telefonkostnader, säger Lotta Sonemalm, ordförande i kvinnojouren.
I övrigt ställer bostadsbolaget Fabo upp med två lägenheter för skyddat boende, som har plats för fyra–fem personer och som är ständigt upptagna av behövande kvinnor och barn. Tillsyn och stöd utanför kontorstid sköts av ideellt engagerade kvinnor.
Falkenbergs kvinnojour har under senare tid kunnat konstatera att det kommunala bidraget, som är basen i ekonomin, är otillräckligt för att på lång sikt upprätthålla nuvarande nivå på verksamheten. Och för 2010 vill man alltså ha en höjning med närmare en kvarts miljon kronor.
– Kommunens föreningsbidrag räcker inte till. Men vi ska ha en dialog med socialnämnden för att se om det finns andra sätt att finansiera vår verksamhet. Vi gör ju ett arbete som kommunen annars själv skulle ha behövt utföra, säger Lotta Sonemalm.
Kvinnojouren har en tydlig poäng i sitt resonemang, som också har stöd i politikernas funderingar:
– Föreningarna i Falkenberg har höga ambitioner och det ska de naturligtvis ha. Men de har högre ambitioner än vad vi har pengar till föreningsbidrag. Vi håller på att titta över finansieringen, med tanke på att en del av föreningarna utför ett arbete som vi annars hade behövt ordna i egen regi, säger Rie Boulund (m), ordförande i Falkenbergs socialnämnd.
Den interna diskussionen inom socialnämnden kretsar därför kring möjligheten att komplettera föreningsbidragen med en budget för att köpa mer tjänster av föreningarna. Exakt hur dessa pengar skulle skakas fram ur den kommunala budgeten är oklart, men tanken är att man tydligare skulle markera vad det faktiskt handlar om: att kvinnojouren, till exempel, ska ha betalt för den verksamhet (skyddat boende) som kommunen i annat fall själv skulle ha behövt bygga upp för att ge misshandlade kvinnor hjälp.
– Det här är samtidigt en ideologiskt intressant fråga, eftersom föreningsbidragen ursprungligen kom till för att föreningarna helt på egna villkor skulle få utveckla sin verksamhet. Om kommunen istället köper tjänster av föreningarna, så blir det naturligtvis också en diskussion om vilken insyn och inflytande kommunen ska ha. Här behövs en vägledande principiell diskussion bland politikerna, säger Wolf Zughaft, avdelningschef på socialförvaltningen.
Totalt har socialnämnden i år drygt 2 miljoner kronor att fördela i föreningsbidrag till olika socialt engagerade föreningar. Dessa ska normalt fördelas vid socialnämndens möte i mars.
– Men redan nu har vi önskemål från föreningarna på mer än 3,5 miljoner kronor i bidrag och det kommer att tillkomma ännu mer, säger Wolf Zughaft.
Därför tänker politikerna ta ett rejälare grepp kring frågan om vilket föreningsliv kommunen vill ha. Och hur man ekonomiskt ska stödja det.
Fler föreningar som söker pengar
Här är några andra exempel på vad större sociala föreningar i Falkenberg önskar i kommunalt bidrag:
Kris, Kriminellas revansch i samhället, utökar sin verksamhet i nya lokaler och begär drygt 230 000 kronor i bidrag för verksamhetsåret 2010, jämfört med nuvarande 80 000 kronor.
Ria, rådgivning i alkoholfrågor, vill ha en uppräkning till 420 000 kronor per år, jämfört med 390 000 kronor tidigare. Föreningen har dagverksamhet och övernattningsmöjligheter.
Fontänhuset, en verksamhet för personer med psykisk ohälsa, har redan haft en fajt med kommunen om bidragen. Får nu 1,2 miljoner kronor per år av kommunen, men behöver 3 miljoner kronor för att hela verksamheten ska gå runt. Men statsbidrag och annat stöd gör att kostnaden fördelas på fler än kommunen.
Kamratföreningen Länken begär 225 000 kronor, oförändrat jämfört med föregående år.
