Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/26

Vad kan Halland lära av Borås – staden utan hav men där alla kämpar för att city ska överleva

Då: textilindustrins kollaps och ett köpcentrum bara 1200 meter från city. Nu: näthandel och corona. Det har inte alltid varit lätt för Borås innerstad. Men ändå framhålls kommunen ofta som ett föredöme i diskussionen om levande stadskärnor. Vi reste dit och träffade destinations-vd:n Helena Alcenius, som har ett ledord: samvÄrkan.

LÄS MER: Trots butiksdöden – cityexpert tror på Falkenbergs och Varbergs stadskärnor

Helena Alcenius vet vad hon pratar om när det gäller citykärnor. Hon är uppvuxen i Umeå men flyttade i unga år till Borås för att läsa till textilekonom. Hon jobbade sedan 13 år på MQ:s huvudkontor i staden, där hon slutade som marknadsansvarig för Sverige. 2001-2010 var hon vd för Mitt i Borås, som stadens cityförening hette då.

– När jag tillträdde fanns inget samarbete mellan näringslivet och politiken. Det behövdes verkligen, eftersom textilindustrin i Borås hade totalkraschat i mitten av 1980-talet och knäckt stadens självbild. Så prio ett var att hitta en samsyn kring framtiden.

”Hur skulle de möta konkurrensen från alla nya butiker?”

De nya samarbetskanalerna hade man stor nytta av i början av 2000-talet, eftersom stadskärnan då stod inför ännu en stor kris.

– 1996 bestämde sig Knalleland, som byggdes redan på 1970-talet och bara ligger en dryg kilometer från stadskärnan, för att byta profil. Det hade tidigare varit ett outlet-område, nu ville de bli en mer traditionell shoppinggalleria. Politikerna kunde inte göra så mycket, eftersom alla detaljplaner redan fanns på plats, och det skapade jättemycket oro bland handlarna i city. Hur skulle de kunna möta konkurrensen från alla nya butiker, när Knalleland dessutom hade generösa öppettider och gratis parkering? säger Helena Alcenius och fortsätter:

– Svaret blev Attraktion och lust, en avsiktsförklaring där tre tunga parter – kommunen, cityföreningen och fastighetsägarna – i stället för att gräla på varandra bestämde sig för att gemensamt börja jobba för att innerstaden skulle erbjuda mer än bara handel. Visionen var att skapa mötesplatser och en mysig miljö. Vi byggde om gator och anlade promenadstråk, vi öppnade för fler bostäder i city och gav Viskan nytt liv.

Bild: Borås TME
Bild: Borås TME

Textilindustrin hade nämligen lämnat en kraftigt förorenad å efter sig, en å som dessutom levde ett anonymt liv bortvänd från staden.

– Vi påbörjade Viskanpromenaden, ett slingrande stråk längs med vattnet med trappor, tillgängliga kajer, häftig belysning och gröna oaser, säger Helena Alcenius och tar oss med på en promenad i sin stad.

– Som ni ser är den väldigt backig – och ganska brokig. Vi har ingen enhetlig bebyggelse, utan hus från olika epoker blandas hejvilt. Och allt är väldigt koncentrerat, det är en liten citykärna med gångavstånd till allt.

Den här dagen visar sig Borås tyvärr från sin allra gråaste sida, men som tur är befinner vi oss precis intill den nyrenoverade kongresshallen när regnet kommer. Vi tar oss upp till översta våningen i den stora byggnaden, som kan ta emot konferenser för 1 000 personer. Helena Alcenius går fram till de stora fönstren och pekar neråt, mot högskolan och det egentliga målet för vår promenad: Textile Fashion Center, det gamla fabrikshuset som efter en omfattande renovering nyinvigdes 2014 och i dag är ett sprudlande komplex med textilhögskola, textilmuseum, forskning, företag, restauranger, möteslokaler, med mera.

LÄS MER: Så ser framtiden ut för stadskärnorna i Halmstad, Varberg och Falkenberg

Allt började med Pinoicchio-debatten

Från kongresshusets topp ser man också flera av de cirka hundra konstverk (alla donerade) som har hjälpt till att profilera Borås som en kulturstad. Och allt började med Pinocchio-debatten 2006.

Bild: Adam Ihse/TT
Bild: Adam Ihse/TT

– En konstsamlande textilfabrikör ville skänka en nio meter hög bronsskulptur till staden, vilket möttes av enorma protester. Det var många turer, men det handlade mycket om vem som skulle bestämma över det offentliga rummet. 2008 stod dock konstverket där, och i samband med invigningen sparkade vi igång vår första internationella skulpturbiennal. Den följdes av en massa andra kulturella evenemang, bland annat vår återkommande street art-festival No Limit, säger Helena Alcenius och nämner också Sommartorsdagarna på Stora Torget som ett lyckat koncept som pågått i tre decennier.

– Torget fylls av folk, främst boråsare, som lyssnar på kända artister, äter och dricker. Vill man shoppa går det bra, eftersom butikerna har öppet till 21. Och människor kommer, vecka efter vecka, säger Helena Alcenius och tillägger att man givetvis coronaanpassade kvällarna i somras, bland annat med livestreamade konserter.

Vi har haft olika styren, men den gemensamma visionen har stått sig genom åren.

Att alla parter har varit engagerade, och det på ett långsiktigt plan, har varit helt avgörande för att Borås stadskärna ständigt har utvecklats, konstaterar Helena Alcenius och tar ett konkret exempel:

– När vi bygger om en gata är fastighetsägaren med och betalar 50 procent av kostnaden för de markavsnitt som gränsar till det egna huset. Det tror jag inte är så vanligt.

Har valt att satsa på det historiska arvet

En annan förutsättning för det uthålliga arbetet med att utveckla city har varit den politiska enigheten – både över blockgränserna och över tid.

– Vi har haft olika styren, men den gemensamma visionen har stått sig genom åren.

LÄS MER: Svenska Stadskärnors vd: ”Viktigt med samsyn om vad som ska hända med alla tomma lokaler”

Men Borås får inget gratis. Helena Alcenius påpekar att staden ”inte har något hav, till exempel” och inte heller är en klassisk turistdestination. Däremot har man ett starkt historiskt arv, där handel, entreprenörskap och textilindustri är starka värdeord.

– Textilindustrin präglar fortfarande Borås. Och även om många företag har lagt ner tillverkningen eller flyttat, så har vi kvar huvudkontoren för exempelvis Hööks, Didriksons, Team Sportia och NetOnNet.

Bild: Borås TME
Bild: Borås TME

Som vd för Mitt i Borås (som i dag heter Borås City) jobbade Helena Alcenius enbart för stadskärnan, men i den nuvarande tjänsten som vd för destinationsbolaget Borås TME handlar det om att värna hela kommunen. Men samverkan är fortfarande nyckelordet – även om hon vill stava det med Ä.

– För det är ett ständigt kompromissande, som ibland är svårt och smärtsamt. En fastighetsägare har inte alls samma perspektiv som en politiker eller en näringsidkare. Och givetvis konkurrerar cityhandeln med Knalleland. Men alla vill Borås bästa, säger Helena Alcenius och pekar på den fråga som alla städer med en krisande citykärna bör ställa sig: Var vill man ha sin handel?

– Vår innerstad står inför exakt samma problem som i början av 1990-talet, men nu kommer inte hotet från en extern galleria, utan från näthandeln – som slår minst lika hårt mot den externa gallerian. Kanske måste man göra ett aktivt val och jobba för att koncentrera sällanköpshandeln till ett ställe?

Bild: Borås TME
Bild: Borås TME

Och här har stadskärnan ett försprång, tror Helena Alcenius:

– En stadskärna är mer kopplad till identiteten än ett köpcentrum. Om jag blundar och tänker på Halmstad, tänker jag ju inte på Hallarna, utan på innerstaden, eller hur?

– Det vi måste göra med våra kroppar och som är någon form av upplevelse – att äta, dricka, klippa oss, handla varor som vi vill klämma, känna eller titta på – kommer att finnas kvar i stadskärnan. För 20 år sedan var det kanske en upplevelse att åka till en shoppingmall, men så är det inte i dag. Våra konsumtionsmönster förändras ständigt; dagens unga går till exempel mycket oftare på restaurang än vad min generation gjorde.

”I slutändan styrs allt av konsumenten”

Frågan är dock vad som händer i framtiden.

– Vi vet att det som sker i storstäderna sprider sig ut i landet, och i Stockholm ser vi att företag som Elgiganten och Rusta flyttar in till city, nu när mycket försäljning sker digitalt och de inte behöver ha butik och lager på samma ställe. Och Ikea har ju börjat sälja kök i filialer mitt inne i städerna. Den typen av etableringar kan bli viktiga för stadskärnorna på lite sikt.

Till sist vill Helena Alcenius rikta en uppmaning till alla invånare som vill ha en levande innerstad i sin kommun: använd den!

– Det går inte att skylla på politikerna eller cityledaren om en butik får lägga ner för att ingen handlar där. I slutändan styrs allt av konsumenten, det måste vi komma ihåg.

Fotnot: Destinationsbolaget Borås TME AB (där TME står för Turism, Möten, Evenemang) ägs till 91 procent ägs av kommunen och till 9 procent av näringslivet.

Bild: Roger Larsson
Bild: Roger Larsson

Helena Alcenius

Ålder: 54 år.

Bor: I Borås.

Familj: Make och två utflugna döttrar.

Gör: Vd för Borås TME och Akademiplatsen AB.

Bakgrund: Har pluggat på Textilhögskolan, studerat fastighetsvärdering och på KTH Urban Mangament.

Gör helst på ledig tid: ”Umgås med familj och vänner, resa och inspireras.”

Det bästa med Borås: ”Människorna.”

Saknar med Borås: ”Riktig vinter.”

Borås i siffror:

Sveriges 13:e stad, näst störst i Västsverige. Har 113 000 invånare i kommunen och 67 000 i tätorten.

Har 15 000 högskolestudenter, varav 10 000 på heltid.

Ligger 30 minuter med bil från Landvetters flygplats.

Utsågs till Årets stadskärna 2011.

Här hittar du de senaste bostadsaffärerna i Varberg, Falkenberg och resten av Halland.