Så ser framtiden ut för stadskärnorna i Halmstad, Varberg och Falkenberg

Halmstad på 11:e plats, Varberg på 17:e och Falkenberg på 56:e. När konsultbolaget WSP tog fram sin Stadsbarometer och rankade framtidsutsikterna för 64 svenska städer gick det både bra och dåligt för Halland.

ANNONS
|

LÄS MER:Trots butiksdöden – cityexpert tror på Falkenbergs och Varbergs stadskärnor

Fredrik Bergström, affärsområdeschef vid det globala analys- och konsultföretaget WSP, berättar att rapporten helt bygger på uppgifter från SCB som sammanställts före corona.

– Det är dock siffror som står sig över tid, säger han och förklarar kort hur Stadsbarometern har kommit till: WSP har valt ut 64 kommuner, från Jönköping och nedåt i storlek, och sedan betygsatt deras stadskärnor efter tio olika parametrar (se faktaruta). De geografiska områdena har avgränsats på samma sätt överallt:

– Vi har valt en logisk mittpunkt inne i city och sedan ringat in ett område på 750 meter – gångavstånd – i alla riktningar. Och det handlar alltså inte om vilka orter som har lyckats bäst, utan vilka som har bäst förutsättningar att hålla liv i sina stadskärnor i framtiden.

ANNONS

Välutbildade invånare en framgångsfaktor

WSP har identifierat ett antal generella framgångsfaktorer, såsom en välutbildad befolkning.

– Positiv befolkningsökning, goda inkomster bland invånarna och en hög branschspridning är andra saker som gör det lättare för innerstäderna, säger Fredrik Bergström.

Fredrik Bergström.
Fredrik Bergström. Bild: Press

Han är ekonomie doktor i nationalekonomi och var tidigare vd för HUI, Handelns Utredningsinstitut. I sitt nuvarande uppdrag på WSP ansvarar han för rådgivningsverksamheten, där analys av stadsutveckling är en viktig del.

– Min slutsats nuförtiden är att man måste jobba på flera fronter. Om man lyckas bli en stark stad i sin egen region, en nod, då tenderar fler företag att vilja vara där. Halmstad har typiskt den rollen och bör vårda den väl. Den ambitionen borde Varberg också ha, om man inte bara vill vara en trevlig ort att bo på.

Rådet är att ”maxa stadskärnan”

Fredrik Bergströms generella råd är att ”maxa stadskärnan”.

– Det är vägen framåt. Fler bostäder, fler kontor, bättre tillgänglighet, säger han och utvecklar sitt resonemang:

– I 20 års tid har tre parter – näringslivet, alltså handlare och krögare, samt kommuner och fastighetsägare – kört på enligt modellen ”maxa handeln”. Det har gått ut på att man stoppat in en cool butik i gatuplanet och en restaurang med fräsch inredning intill, och så har allt löst sig. Men det gör det inte längre. Vi står inför ett paradigmskifte och är inne i en tid av förändringar. Nu krävs nytänk och fler aktörer som engagerar sig.

ANNONS

I Halmstad bör till exempel högskolan ta en större del i arbetet med att utveckla city, menar Fredrik Bergström.

– Kanske kan de till och med förlägga en filial inne i centrum? En högskola är oerhört vitaliserande för en stadskärna. Där är Kalmar ett jättebra exempel, där har den flyttat in till city och det har blivit väldigt lyckat.

”Kakan växer inte lika snabbt”

I diskussionen om hoten mot stadskärnorna måste man också fundera kring ”storleken på kakan”, konstaterar Fredrik Bergström.

– Det fanns en tid, från 00-talet och framåt, då vi hade en god utveckling i ekonomin och shoppade stenhårt. Det höll i sig till 2009-2010, men sedan hände något. Om vi tidigare hade en tillväxt på 5-8 procent, har tillväxten från 2010 och framåt snarare legat på 3 procent. Kakan växer inte lika snabbt, samtidigt som konkurrensen ökar. Så hur ska kakan delas upp? säger Fredrik Bergström och fortsätter:

– Det är e-handeln som har vuxit mest de senaste tio åren. På andra plats kommer köpcentrumen, där många kom redan i början på 1990-talet. De innebär alltid en utmaning för stadskärnan. De drivs ofta väldigt proffsigt, medan stadskärnan traditionellt sett har varit lite trögare.

Kanske behöver vi mer differentierade hyror?

Men: är man en stark stad i en stark region har man väldigt bra grundförutsättningar. Både Halmstad och Varberg har det, medan Falkenberg är lite svagare, menar Fredrik Bergström. Dock måste man våga tänka i nya spår.

ANNONS

– Ta de olika lägena i innerstaden. Traditionellt sett vill man ha butiker och aktiviteter på förstagatan, kontor och tjänsteföretag på andragatan, och bostäder och exempelvis förskolor på tredjegatan.

– Det där är ganska låst, men vad är det som säger att vi inte kan ha fler bostäder även på andragatorna? Eller fler kontor i gatuplan? Och kanske behöver vi mer differentierade hyror? Jag tycker också att fastighetsägarna ska vara mer flexibla och erbjuda kortare hyreskontrakt. Det ökar rörligheten och gör att folk vågar satsa i större utsträckning, säger Fredrik Bergström som också nämner vikten av smidiga parkeringslösningar.

– System med två timmars gratisparkering är mycket uppskattade och gör det enkelt för besökarna. P-platserna ska vara nära, men måste inte ligga precis mitt i stadskärnan – där ska det vara torg och parker, vackra gator och inbjudande miljöer.

Samma sak i London och New York

Fredrik Bergström poängterar att Sverige inte på något sätt är unikt vad gäller stadskärnor som kämpar för sin överlevnad.

– WSP är ju ett internationellt företag och jag står i ständig kontakt med kollegor i andra delar av västvärlden. I metropoler som New York och London har de klassiska shoppingstråken enorma problem med tomma butikslokaler. Den trenden såg vi redan före corona, även om situationen givetvis har förvärrats av pandemin.

ANNONS

Om vi återgår till Sverige, så påpekar Fredrik Bergström att vi lägger alltmer pengar på upplevelser, restaurangbesök och resor.

– Men man ska inte tro att det är jordens undergång att vi handlar mindre prylar. Så länge våra inkomster stiger – och prognosen säger att de kommer att öka med två procent i ganska många år framöver – kan vi hålla hjulen snurrande. Och om vi tänker specifikt på våra stadskärnor så tror jag att den utvecklingen kommer att märkas genom ett allt större fokus på tjänster och upplevelser.

Fredrik Bergströms analys av de halländska stadskärnorna:

Halmstads innerstad.
Halmstads innerstad.

Halmstad – på 11:e plats med 66 poäng:

”I Halmstad bor förhållandevis många unga i stadskärnan. Det är både bra och dåligt; unga tenderar att ha lägre inkomster och därmed mindre pengar att konsumera för, men samtidigt har de en vitaliserande effekt på en stadskärna. Det som annars sticker ut i Halmstad är att vi ser en hög befolkningsökning, och det är positivt.

En sak jag tycker att man bör jobba med i Halmstad är dagbefolkningen. I dag finns relativt få arbetsplatser i city, så där finns en potential att göra mer. Kan man få fler jobb i stadskärnan, kan man få fler lunchrestauranger och kanske även mer handel – och då slipper man känslan av en sovstadskärna. Att satsa på fler kontor i innerstaden tror jag är väldigt klokt för Halmstad. Värt att notera är också att Halmstads stadskärna har få personer med hög medianinkomst, jämfört med exempelvis Helsingborg. Så det hade också varit bra om fler höginkomsttagare hade velat lämna sin villa och i stället flytta till den centralt belägna femrummaren…”.

Varberg.
Varberg.

Varberg – på 17:e plats med 63 poäng:

”Man har en ganska åldrad befolkning i Varbergs stadskärna, och man ligger också högt vad gäller medianinkomst. Här hade det varit bra att bygga fler billiga lägenheter för att få in fler yngre. Det som annars sticker ut är ett högt betyg när det gäller andelen sysselsatta inom handel och restaurang. Det är i grunden bra, men det kan också bli en riskfaktor; det har vi ju sett när coronan kom. Jag skulle säga att det finns ett värde i att få in många olika verksamheter i Varbergs stadskärna.

Vad gäller befolkningstillväxten är Varberg en av Sveriges starkaste kommuner. Man bor väldigt trevligt där, och når Göteborg snabbt. Men om man vill värna den levande stadskärnan får man se upp, det finns en risk att man blir en sovstad till Göteborg.”

Skrea strand.
Skrea strand.

Falkenberg – på 56:e plats med 41 poäng:

”Falkenbergs kommun har ju Ullared, så de vinner alla tävlingar där det gäller att ha mest handel. Men det är inte tack vare stadskärnan. Som en mindre ort har Falkenberg ett lågt sammanlagt betyg i Stadsbarometern. Det är rätt mycket en sovstad; det är få som bor i stadskärnan. Av det totala antalet arbetsplatser i city är det ett stort inslag av handel och restaurang i gatuplanet, vilket är positivt. Men totalt sett ligger de sämre till om man jämför med Halmstad och Varberg: sämre befolkningsutveckling, något åldrad befolkning, lite lägre inkomster. Dock – de har turismen, naturen och havet plus en massa kvaliteter som gör att människor vill bo där. Min spontana tanke är: Hur ska man få människor i Falkenberg att våga starta företag på hemmaplan? Som jag ser det är det en viktig framtidsfråga.”

Vinnare i Stadsbarometern: Jönköping
Vinnare i Stadsbarometern: Jönköping

Stadsbarometern

64 medelstora städers stadskärnor har rankats med hjälp av statistik från SCB. Städerna har fått betyg – från ett till tio där 10 är bäst – i tio olika kategorier: boendetäthet, befolkningsstorlek, befolkningstillväxt, åldersstruktur, medianinkomst, andelen sysselsatta inom handel och hotell- och restaurang, andelen sysselsatta inom offentlig sektor, andelen dagbefolkning av den totala befolkningen, branschberoende samt utbildningsnivå.

I topp ligger Jönköping med 77 poäng, i botten hamnar Falköping med 31 poäng. Totalbetyget kallas också robusthetsindex, och ger en indikation på vilka förutsättningar stadskärnan har att utvecklas ekonomiskt och demografiskt i framtiden.

Storstäder, förstäder, mindre städer eller tätorter är inte med i Stadsbarometern, därför omfattas inte de halländska kommunerna Kungsbacka (klassas här som förort till Göteborg), Hylte (tätort) eller Laholm (mindre stad).

Stadsbarometern blev klar för ett år sedan, men enligt WSP är den fortfarande lika aktuell, då den här typen av siffror står sig över tid. Nästa Stadsbarometer kommer 2021.

För den som vill se den fullständiga betygsstatistiken eller läsa hela rapporten, gå in på wsp.com och sök på Stadsbarometern.

(Källa: WSP)

ANNONS