Vägrenarna längs våra motorvägar klipps två gånger om året. En ganska omständlig apparat där tre till sju traktorer rullar efter varandra på motorvägen i en fart av tre-fyra kilometer i timman. Från traktorerna är långa klipparmar fästade som når ner i diket.
Bakom klippmaskinerna går flera stora skyddsfordon som ska se till att bilisterna saktar ner i tid.
– Så här går det till i hela världen där man klipper diken. Det är farligt, folk omkommer, berättar innovatören Arne Henriksson från Falkenberg som kläckte idén till hur både säkerhet och bränsleutsläpp skulle kunna minskas.
– Med vår metod krävs bara ett enda fordon som arbetar nere i diket på andra sidan räcket. Det sparar både pengar och utsläpp.
Arne Henriksson, 77, har ett förflutet som tävlingsförare, har ritat Falkenbergs motorbana, är expert på tunga fordon och har arbetat för både fordonstillverkare, försvaret och Trafikverket. 2009 ingick han i en arbetsgrupp inom Trafikverket som utmynnade i ett forskningsprojekt som i sin tur resulterade i den nio ton tunga prototyp som just nu står på Falkenbergs motorbana.
Tillverkad i Falkenberg
Den kallas MTW eller Multi Terrain Whealer och är tillverkad hos Timas svets och smide i Falkenberg efter ritningar av Oscar Jonasson. Fordonets ägare är Halmstadföretaget EMTW AB som består av 19 halländska investerare som tror att den här knallgröna kolossen har en framtid.
– Idén har kostat oss ägare 20 miljoner kronor hittills, inklusive ett lån från Almi på 3,7 miljoner, säger EMTW:s vd Wiktor Andersson.
– Det är ett halländskt projekt, alla tror på detta, det är väldigt roligt, säger Arne Henriksson.
Står på sex hjul
MTW arbetar alltså inte på vägen utan vid sidan av. Den är försedd med två klippaggregat fram och ett bak och står på sex stadiga hjul som kan vridas, vilket innebär att maskinen även kan gå i sidled som en krabba.
– De sex hjulen behövs för att kliva över räcken, annars skulle fordonet tippa, förklarar Arne Henriksson.
En patenterad cylinder undertill på varje hjul lyfter maskinen. I cylindern finns både stötdämpning och hjulupphängning. Ett gyro ser till att föraren sitter rak i hytten trots lutning upp mot 35 procent.
Kliver på autopilot
Oscar Jonasson klättrar upp i förarhytten och kör mot det utplacerade vägräcket som används i övningssyfte. En radar bak på fordonet talar om för en bildskärm i hytten när han är tillräckligt nära och redo för första klivet. Först ett hjul, sen två, sen två igen och sist ett.
– Den här delen av manövern går på autopilot. Oscar gör ingenting, berättar Wiktor Andersson. Han hade också kunnat stå bredvid och styra via en fjärrkontroll.
Fordonet är nu över på andra sidan och hade lugnt kunnat påbörja sitt klipparbete utom räckhåll för trafiken om det varit skarpt läge.
Trafikverket följer utvecklingen
Christian Eriksson arbetar för Trafikverket underhåll, avdelning vägsystem. Han känner väl till utvecklingen av MTW och är positiv.
– Det här är ett jättebra initiativ, säger han. Jag har varit med under större delen av resan och sett bilder och film på hur fordonet fungerar. Jag hoppas bara att idén lyfter hos entreprenörerna. Det är ju inte vi som köper in maskinerna.
Trafikverket upphandlar skötseln av landets vägar hos en rad stora bolag som i sin tur använder sig av underentreprenörer. Det är dessa specialister som i så fall måste köpa eller hyra in fordonen. Trafikverket ställer funktionskrav, men inte på vilka metoder företagen använder sig av när de jobbar.
– Men Trafikverket kan skärpa utsläppskraven så att de blir tvungna att byta metod, säger Wiktor Andersson hoppfullt.
Kan röja snö och klippa träd
Ägarna ser ytterligare användningsområden för MTW. Genom att koppla på andra aggregat än klippare skulle den kunna användas vid snöröjning, vid tvätt av vägräcken och trafikskyltar.
– Den skulle också kunna användas vid underhåll av järnvägen, klippa träd eller kliva runt i enklare terräng. Till exempel längs ledningsgator, säger Wiktor Andersson.
Viss finjustering återstår innan det enda exemplaret kan bli fler. Delar till nästa fordon är beställda, bygget börjar i höst och går förhoppningsvis ut på marknaden nästa år.
– Sen måste vi se oss om efter en produktionsanläggning, säger Wiktor Andersson.
