I Finland ligger den uppskattade självförsörjningsgraden på 80 procent jämfört med 50 procent i Sverige. Hur kan det skilja så mycket – i länder som borde ha ungefär liknande förutsättningar?
Heléne Gunnarson säger att det har att göra med två saker: I Finland har politiken jobbat för lantbruket på ett helt annat sätt än i Sverige. Dessutom har man en annan tanke om att vara förberedda för svåra kriser, som till exempel krig.
– Nu börjar det bli längesen Finland var i krig men ändå är den tanken mycket mer levande där. Och blir det krig, eller för den delen en pandemi, så är det viktigt att man klarar av att försörja den egna befolkningen med mat, säger hon.
LÄS MER: Lars Inge Gunnarsson: ”Jag är rädd att folk glömmer så fort pandemin är över”
Ett hållbarhetsperspektiv
Lantbrukarnas riksförbund, LRF, menar att Sverige skulle kunna ha en självförsörjningsgrad motsvarande den i Finland om vi bara jobbade hårt i den riktningen.
– Självklart är vår självförsörjning något vi måste bli bättre på. Det tror jag att alla tycker. Just nu pratar man om det utifrån coronakrisen, men det handlar lika mycket om ett hållbarhetsperspektiv, säger Heléne.
LÄS MER: Hans Bergsten om självförsörjning: ”Vi levde nog lite i en bubbla före pandemin”
Hon tror att vi måste göra vårt jordbruk mer konkurrenskraftigt om vi ska få till en högre grad av självförsörjning.
– I Sverige tar det lång tid med till exempel tillståndsprövning om man som lantbrukare vill utöka. Bara att bygga en större ladugård blir ofta väldigt krångligt. Det här är något man skulle kunna förenkla.
– Samma sak gäller med alla kontroller av länsstyrelser och kommuner som vi lantbrukare genomgår. Det är i sak jättebra, men det måste finnas rim och reson.
Rim och reson, på vilket sätt?
– Kontroller är bra, men jag tycker att man kunde ha färre kontroller på gårdar som fungerar bra och fler där det är nödvändigt. Det borde vara mer behovsanpassat.
Mjölkexport från Halland
Just vad gäller mjölken – som är Helénes specialområde – så är Sverige i dag självförsörjande till 75 procent. Att nå upp till 100 procent här tror hon skulle vara svårt.
– Det finns nog tillräckligt med mjölk i Sverige egentligen, men mycket handlar om vilka produkter vi konsumerar. En del mejeriprodukter tillverkas utomlands och konsumeras här, precis som att vi i Sverige till exempel tillverkar skummjölkspulver som exporteras.
– Ska vi lyckas ställa om krävs att konsumenterna ändrar sina vanor och bara köper mejeriprodukter som producerats i Sverige. Det är en stor förändring som måste till och det skulle ta tid.
Om man pratar specifikt om Halland så producerar vi här mer mjölk än vad vi kan konsumera; vi har alltså export på mjölk till andra delar av landet.
– Det här är en fråga som ibland glöms bort i debatten. Vi pratar mycket om export utomlands, men glömmer att Sverige är ett väldigt stort och långt land.
Borde vi bli bättre på att sluta köra runt livsmedel inom landet också?
– Generellt är vi nog hyfsat bra på att inte köra runt för mycket inom Sverige ändå. Att skicka varor är dyrare och lönsamhet är viktigt för de flesta. Sen är det ju så att vissa saker inte går att odla i till exempel norra Sverige, det går inte att göra något åt. Men det här med närproducerat är svårt också, konsumenterna ser inte värdet i det utan tycker ofta att det är för dyrt.
”En hel del logistik”
Arla har enligt Heléne klarat coronakrisen bra än så länge – även om det har varit en del utmaningar. Mycket har handlat om att ställa om.
– När storköken och restaurangerna stänger har vi fått flytta mjölken, eftersom mycket går åt i affärerna istället. Det ligger en hel del logistik bakom det.
Heléne Gunnarson
Lantbruksföretagare, driver Snickerns gård i Tvååker tillsammans med sin man. Även vice ordförande för Arla Foods Amba och styrelseledamot i Svensk mjölk och i Varbergs sparbank.
Arla Foods Amba är ett internationellt företag – tillika bondeägt kooperativ – med produktion i 13 länder och försäljning i över 100 länder. I dag har man 11 200 ägare/mjölkbönder i norra Europa, 2 700 av dem finns i Sverige.
Men ni säljer inte mindre mjölk nu än före krisen?
– I Sverige har vi än så länge kunnat ta igen det vi förlorat på stängda högskolor, gymnasium och restauranger genom att sälja mer mjölk i dagligvaruhandeln. Hur det blir i framtiden återstår att se nu när allt börjar återgå till det nya normala, eller vad man ska kalla det. Alla företagare känner väl en oro för en eventuell ekonomisk kris.
Och hur har det varit i andra delar av Europa?
– Självklart har det varit tuffare i länder där restriktionerna varit hårdare. Kollegor i andra mejeriföretag som kanske bara levererar till storkök och restauranger har fått hälla ut mjölk.
Vilka stora utmaningar ser du annars för lantbruket framöver?
– Hållbarhetsfrågan är jätteviktig, ur flera olika perspektiv. Jag hoppas att vi drar lärdom av den kris vi är i just nu. I Sverige är vi redan väldigt bra på att jobba med hållbarhet men vi kan alltid bli bättre. Sen är det så att vi har en extremt stark urbanisering i Sverige och det kommer fortsätta att vara en utmaning. Någonstans måste ju maten till människorna i storstäderna produceras.
Här hittar du de senaste bostadsaffärerna i Varberg, Falkenberg och resten av Halland.