Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Forskare: Bärbara datorer påverkar inte människan

Journalisten Mona Nilssons åsikt att bärbara datorer kan påverka elevers hälsa är grundlöst. Påståendet att strålningsforskning mörkas eller köps är lika orimligt. Det säger flera forskare som HN pratat med.

Artikeln om journalisten Mona Nilsson, som varnar för farorna med strålning från trådlös kommunikation, har väckt reaktioner hos HN-läsare. Många har lämnat kommentarer på hn.se, både de som stödjer Monas teorier och de som tycker att hon för fram ovetenskaplig skrämselpropaganda.

Mona Nilsson anser att myndigheterna mörkar sanningen och köper forskningsresultat, och menar att Falkenbergselevernas dalande betyg kan bero på strålningen från deras bärbara datorer.

Det är ett resonemang som inte har några som helst belägg, anser Jimmy Estenberg, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Vår bedömning är att strålningen från trådlösa nätverk och bärbara datorer inte påverkar människan på något sätt. Samma bedömning gör de nordiska länderna, WHO och de flesta andra strålsäkerhetsmyndigheter i världen. Vi grundar alla våra rekommendationer på vetenskapliga studier, då kan man inte komma till någon annan slutsats, säger han.

Enligt Estenberg ger en mobiltelefon som trycks mot örat den största exponeringen av radiovågor, ändå har inga vetenskapliga studier hittills kunnat bevisa att användandet av mobiltelefoner ger ökade hälsorisker

Trådlösa datornärverk innebär betydligt lägre strålningsnivåer än mobilen framhåller Estenberg, vilket en mätning från en skola i Göteborg med bärbara elevdatorer nyligen bekräftade.

Mona Nilssons påstående att myndigheterna mörkar sanningen saknar också helt grund, framhåller han.

– Skulle alla världens myndigheter, inklusive WHO, vara manipulerade och köpta?

Mats Isaksson är professor i radiofysik vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Han framhåller att energiinnehållet i strålningen från trådlös kommunikation är för låg för att kunna orsaka några skador på människor.

– De flesta studier har inte kunnat visa någon sådan effekt, och de studier som har det har inte kunnat upprepas. Dessutom borde sådana effekter ha visat sig tidigare eftersom vi har levt i en strålningsmiljö under väldigt lång tid, säger han.

– Vill man skydda sina barn är det bättre att titta på deras skolväg. Cyklar barnen till skolan utsätts de för en många gånger större risk än om de sitter framför en bärbar dator.

Mats Isaksson reagerar starkt mot påståendet att forskning på området styrs och köps av företag med vinstintressen.

– Forskare får ju även forskningsmedel från vetenskapsråd och organisationer som cancerfonden. Företagen skulle i så fall behöva ha förgreningar över hela världen, köpa alla forskningsråd och dessutom ha resurser att tysta ned enskilda forskare och resultat, säger han.

Han påpekar att all forskning granskas av flera kollegor på området innan den släpps igenom, och att en kommitté kontrollerar alla fall där något kan misstänkas vara felaktigt.

– Fabricerade siffror kan passera i några år, men avslöjas alltid efter en tid. Innan ett forskningsresultat blir vedertaget ska det kunna upprepas flera gånger, och av olika grupper, säger han.

Björn Cedervall, docent i medicinsk strålningsbiologi vid Karolinska Institutet, är också kritisk till det Mona Nilsson framhåller. Han har läst hennes böcker och anser att hon enbart och okritiskt väljer rapporter som stödjer hennes resonemang, och att dessa ofta är vetenskapligt svaga.

På frågan hur farlig strålning från trådlös kommunikation är, svarar han:

– Om jag säger såhär: Intill mig står en bärbar dator, och jag har en mobil i bröstfickan. Det hade jag inte haft om jag varit rädd, och jag har inte gjort annat än intresserat mig för dessa mekanismer sedan 70-talet.