Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Ambassadörer. Skapa modeller för att låta studenterna som lämnar universiteten verka som ambassadörer för den landsbygd de kommer ifrån, uppmanar debattören.

En inbjudan från landsbygden vore bra

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Klicka här för att svara skribenten eller för att skriva en egen insändare. 

Debatt 14/7. I debatten kring landsbygdens framtid och utveckling framförs ofta förslag, önskemål och krav på olika former av stödinsatser. Dessa är i många fall högst relevanta och kan bidra till att lösa en del av de problem som finns. Det diskuteras dock betydligt mindre om hur landsbygden kan engagera stadens människor och resurser. Landsbygdens framtid kan bli betydligt ljusare om det skapas starkare band mellan stad och land. I detta sammanhang gäller det att behålla banden till de som har en koppling till landsbygden samt att skapa nya kontakter och samarbeten.

Vid alla universitet inklusive Sveriges Lantbruksuniversitet finns en mer eller mindre omfattande Alumnverksamhet, där tidigare studenter erbjuds bli viktiga ambassadörer för sitt universitet och de ges olika möjligheter till fortsatt engagemang för sitt Universitet efter avslutade studier. På samma sätt skulle alla som har en landsbygdsbakgrund kunna erbjudas en möjlighet att behålla och utveckla banden med sin hembygd och på olika sätt stärka banden mellan stad och land.

Öppna också landsbygdsambassader i städerna – mötesplatser där alla landsbygdsrelaterade frågor kan ventileras med stadens aktörer och konsumenter. Spännvidden på frågor, idéer och förslag kan bli oändliga – alltifrån frågor om hur man odlar havre till hur man kan hitta landsbygdsboende, koloniägaren som vill arrendera mer mark utanför staden, tjejen som funderar på ett hästgymnasium, invandrarkillen som driver en restaurang och som söker nya leverantörer osv. En landsbygdsambassad blir en god möjlighet för marknadsföring av möjligheterna utanför storstan, men störst nytta kan den få i de personliga möten som kan erbjudas om den verkligen bemannas med landsbygdens egna aktörer!

Med dessa två exempel vill jag peka på vikten av att landsbygden aktivt agerar och på ett positivt sätt visar att man verkligen vill ha fördjupade relationer med städerna och dess aktörer och konsumenter. Saknas de personliga kontakterna, banden och mötena fördjupas klyftan och förtroendet mellan stad och land, vilket leder till onödiga motsättningar.

Införandet av Landsbygds Alumn kan initieras av enskilda kommuner och möjligen konceptutvecklas av organisationen Hela Sverige ska Leva, medan Landsbygdsambassader kanske kan initieras via det nya Landsbygdsprogrammet.

Dags för landsbygden att bjuda upp staden till dans?!