Forskning visar att ju förr man kan ställa diagnos, desto bättre möjligheter till effektiv behandling och ett friskare liv, skriver debattörerna.
Forskning visar att ju förr man kan ställa diagnos, desto bättre möjligheter till effektiv behandling och ett friskare liv, skriver debattörerna. Bild: Samuel Steén/TT

Tidiga lungtester i riskgrupper kan minska dödsfallen

Sjukdomar som KOL och astma leder till nedsatt lungfunktion och livskvalitet samt ökad dödlighet, skriver representanter för Hjärt-lungfonden och Svensk lungmedicinsk förening.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
LocationHalland|

Varje år dör omkring 200 hallänningar av lungsjukdomar som framför allt KOL men även astma. Antalet avlidna är betydligt högre för dem med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning. Mörkertalen är dock stora och vi uppmanar därför region Halland att göra tester av lungfunktionen till rutin för människor i riskgrupp på alla vårdcentraler, skriver Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden och två forskare.

Under 2022 dog över 200 hallänningar på grund av sjukdomar i andningsorganen. Sjukdomar som KOL och astma leder till nedsatt lungfunktion och livskvalitet samt ökad dödlighet. Cirka 400 000–700 000 svenskar beräknas leva med KOL i dag och omkring 800 000 har astma. Många bär på sjukdom i lungorna utan att veta om det.

ANNONS

Antalet avlidna med lungsjukdom som underliggande dödsorsak i Sverige är betydligt högre för dem med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial. År 2022 var det 93 respektive 25 per 100 000 bland kvinnor – och 95 respektive 38 per 100 000 bland män. Det visar en genomgång som Hjärt-Lungfonden gjort, baserad på statistik från Socialstyrelsen.

Lågutbildade har generellt sett både sämre hälsa och förutsättningar för god hälsa. Det handlar bland annat om levnadsvanor och livsvillkor, som i regel förbättras med stigande utbildningsnivå. Förebyggande insatser inom vården når inte heller lågutbildade i samma utsträckning. Orsaker till detta kan till exempel vara begränsad fysisk tillgänglighet, lägre förtroende för sjukvården eller kulturella och språkliga barriärer.

Forskning visar att ju förr man kan ställa diagnos, desto bättre möjligheter till effektiv behandling och ett friskare liv. Med hjälp av spirometri, ett enkelt test av lungfunktionen, kan man identifiera riskpersoner och upptäcka sjukdom i ett tidigt skede. I slutänden kan den okomplicerade metoden vara det som räddar liv.

Därför borde spirometri utföras på alla som exponeras för avgaser, byggdamm och rök från biomassa samt tobak. Samtliga regioner bör ha rutiner för mätning i primärvården av lungfunktionen hos riskgrupper, inte minst vid långdragna besvär som hosta, nedsatt kondition eller tung andning.

ANNONS

Det högre antalet avlidna i lungsjukdom för de med enbart förgymnasial utbildning visar på vikten av att insatser utformas för att nå dessa grupper. Här behövs mer forskning och kunskap, men också erfarenhetsutbyte mellan regioner så att arbetssätt som visat sig fungera sprids.

Vi uppmanar politikerna i region Halland att se till att alla vårdcentraler har som rutin att erbjuda riskgrupper lungfunktionstest. Det svåra ekonomiska läget gör det än viktigare att motverka ojämlikheter. Drabbade av lungsjukdom ska inte betala priset för de neddragningar som landets regioner står inför.

Kristina Sparreljung

generalsekreterare för Hjärt-lungfonden

Gunilla Westergren-Thorsson

professor, Lund och vice ordförande i Hjärt-lungfondens forskningsråd

Magnus Ekström

överläkare och vetenskaplig sekreterare i SLMF, Svensk lungmedicinsk förening

ANNONS