Omfattningen av berusningsdrickande är underskattad. Bland de som dricker ”måttligt” dricker de flesta sig också berusade då och då. Att dricka stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle ökar risken för olyckor och våld men också för psykiska problem och långsiktiga hälsosjukdomar som leverskador samt hjärt- och kärlsjukdomar.
En ny forskningsrapport (Alkoholen och samhället 2026) framtagen av internationellt ledande alkoholforskare visar att i Sverige dricks mer än hälften av all alkohol som berusningsdrickande. Åtgärder som minskar den totala konsumtionen minskar också berusningsdrickandet och skadorna.
Lyckligtvis finns det många effektiva åtgärder som minskar berusningsdrickandet och skadorna. Exempel på sådana åtgärder på befolkningsnivå är höjda alkoholskatter, färre butiker som säljer alkohol, färre restauranger med serveringstillstånd, åldersgränser, nykterhetskontroller i trafik och straff för att servera alkohol till berusade kunder.
Förenklingar i regelverket betyder att det blir lättare att starta nya serveringsställen och med det följer fler tillfällen att dricka alkohol med risk för berusning som följd. Med denna bakgrund är det förvånansvärt att regeringen föreslår att matkravet för serveringstillstånd slopas trots att remissinstanser varnar för ökade risker kopplade till våld, ordningsproblem och alkoholskador. Bibehållet matkrav är en vinst för folkhälsan.
Deltagarna på Hallands läns nykterhetsförbunds årsmöte genom:
Leif Arne Gustavsson, ordförande Hallands läns nykterhetsförbund
