Industrins processer måste ställas om och transporterna kraftigt minska sin klimatpåverkan för att vi ska nå klimatmålen. Svensk industri är långt framme i sitt hållbarhetsarbete och det ger oss konkurrensfördelar på global nivå.
Men med denna gröna omställning av industrin följer även en kompetensomställning för långsiktigt hållbara jobb. Det är först när de här två samspelar som vi kan lyckas med så väl klimatmål som fortsatt stark konkurrenskraft.
Kärnkraftsindustrin är en del av denna gröna omställning. Efterfrågan på el ökar stort med en elektrifierad transportsektor och en industri som ser en fossilfri energianvändning som, inte bara ett miljöargument, utan även ett starkt konkurrensmedel. Dessutom utreder regeringen nu möjligheterna till utbyggd kärnkraftssektor i Sverige.
Klimatomställningen är i allra högsta grad en facklig fråga. Jobb kan försvinna, andra jobb förändras och nya jobb kommer att tillkomma. Med den här omställningen följer nya krav på och behov av kompetens.
Ringhals är en av de största arbetsplatserna i Hallands län och åtskilliga av anläggningens tekniker och ingenjörer är experter inom sina respektive områden. För att kunna utvecklas i den takt och riktning vi önskar är kompetensförsörjningen en avgörande fråga.
Arbetsmarknadens parter i form av PTK, LO och Svenskt Näringsliv har tagit sitt ansvar och gemensamt kommit fram till kanske den största förändringen på svensk arbetsmarknad på 40 år. Trygghetsöverenskommelsen med möjligheter till kompetensutveckling och omställning under arbetslivet är en enorm möjlighet för så väl individen som näringslivet. Nu måste ni politiker fatta de nödvändiga besluten för att trygghetsöverenskommelsen ska kunna nå sin fulla potential.
En undersökning som Unionen har låtit Novus göra visar att av dem som vill kompetensutveckla sig vill majoriteten läsa på högskola och universitet. För att det ska bli möjligt och rimligt krävs ett antal förändringar.
•Mer resurser till CSN och ett förenklat regelverk
I regeringens senaste budget fick CSN mer resurser för att kunna möta den stora ökningen av ansökningar till omställningsstudiestödet. Det är bra, men vi är tveksamma till om de räcker. Dessutom behöver regelverket kring främst arbetsmarknadsprövningen förenklas.
•Fler korta kurser på högskolor, universitet och yrkeshögskola
Antalet korta kurser har minskat de senaste 15 åren. Kurser som efterfrågas av yrkesverksamma. Högskolornas utbildningsutbud måste anpassas efter personer som befinner sig mitt i arbetslivet.
•Resurser för validering
Genom att tillgodoräkna sig kunskaper förvärvade i arbetslivet går det att korta ner utbildningstiden. Men det kräver att de blivande studenterna får hjälp med validering. Det är ett arbete som lärosätena idag inte får ersättning för vilket gör att arbetet prioriteras ner. Ingen ska behöva plugga kunskap de redan har.
•Högskolans resursfördelningssystem behöver förändras
Idag styr resursfördelningssystemet i huvudsak mot längre programutbildningar för yngre studenter. Lärosäten får mindre ersättning för yrkesverksamma som läser kortare kurser. Det behövs en långsiktig finansiering för att skapa ett kursutbud för arbetsmarknadens behov.
Sverige behöver fortsatt vara en stark kunskapsnation med konkurrenskraftiga företag för att kunna fortsätta gå i bräschen för den livsviktiga klimatomställningen. Ni måste göra det möjligt!
Sven-Robert Göransson, huvudarbetsmiljöombud VF Ringhals, Unionen klubbsektion
Anna Anderzén
regionordförande Unionen Sjuhall
Victoria Kirchhoff
1:e.vice förbundsordförande Unionen