Kosläppen är inte bara en mysig folkfest med mjölk, bullar och vårystra kossor. Det är också en möjlighet för barn och vuxna att se var maten vi äter kommer ifrån och prata om djuromsorg, krisberedskap och klimatsmart mjölkproduktion, skriver debattören.
Kosläppen är inte bara en mysig folkfest med mjölk, bullar och vårystra kossor. Det är också en möjlighet för barn och vuxna att se var maten vi äter kommer ifrån och prata om djuromsorg, krisberedskap och klimatsmart mjölkproduktion, skriver debattören. Bild: Johan Nilsson/TT

Kosläppen viktigare än någonsin

Visst är det trevligt att kunna gå till mataffären eller klicka hem precis de varor vi vill ha med mobilen. Men den importerade – och ofta billigare – maten har ett pris, skriver Henrik Stenström, kretsordförande för Arla i Halland.

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
LocationHalland|

Våren är på ingång och snart är det dags för kosläpp. Denna härliga tradition som varje år lockar tusentals besökare, såväl här i Halland som på andra Arlagårdar runtom i landet. Även för mig som hänger med korna året om är det omöjligt att inte smittas av den sprittande glädjen.

Men kosläppen är inte bara en mysig folkfest med mjölk, bullar och vårystra kossor. Det är också en möjlighet för barn och vuxna att se var maten vi äter kommer ifrån och prata om djuromsorg, krisberedskap och klimatsmart mjölkproduktion. Frågor som känns viktigare än någonsin, i en allt oroligare omvärld som härjas av krig och extremväder. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är nu inne på sitt tredje (!) år, och det har blivit ännu tydligare att vi måste satsa på svensk mat och svenskt lantbruk, så att vi kan bli mer självförsörjande och mindre sårbara.

ANNONS

Det finns ett starkt stöd i samhället för att vi bönder ska ha goda villkor och förutsättningar för att producera svensk mat. I en färsk undersökning uppger drygt sex av tio svenskar att de kan tänka sig att betala lite mer för att stötta svenska bönder. Trots detta kommer bara varannan tugga vi äter från Sverige. Resten består av livsmedel från jordens alla hörn. Visst är det trevligt att kunna gå till mataffären eller klicka hem precis de varor vi vill ha med mobilen. Men den importerade – och ofta billigare – maten har ett pris.

Jag har 300 kor som levererar mjölk från min gård i Vastad, strax utanför Slöinge. I Halland är vi närmare 140 Arlabönder, totalt i landet omkring 2 000. Tillsammans är vi en avgörande pusselbit i Sveriges matproduktion och krisberedskap. Mjölkkorna uppgraderar gräs som vi människor inte kan äta till näringsrika och mättande mejeriprodukter. På våra gårdar finns åkrar och betesmarker som håller landskapen öppna och bidrar till bättre livsmiljöer för bin, humlor, fjärilar, småfåglar, insekter och växter. Utan våra betande djur skulle marker växa igen och Sverige skulle bli ett artfattigare land.

När vi i år bjuder in till kosläpp handlar det därför lika mycket om att fira in våren som att hylla naturen och de ovärderliga djuren. Som konsument finns det ett enkelt (och gott) sätt att bidra till självförsörjningen både här i Halland och i landet som helhet. Välj livsmedel från ett bondeägt företag nästa gång du handlar. Det gynnar inte bara våra öppna landskap, den biologiska mångfalden och våra lokala jobb – det ökar också möjligheten för att det ska finnas mat på hyllan i butiken även i händelse av kris eller krig.

ANNONS

Henrik Stenström

mjölkbonde och kretsordförande för Arla i Halland

ANNONS