Svar
på ”El måste förbrukas – energi kan lagras"
Mats Dahlbom har rätt i att tillförsel och uttag av energi i elnätet alltid måste vara i balans men hans svar på Johan Risholms artikel att el inte kan lagras är fel.
Över tid följer sol- och vindkraftens energiutvinning med eltillförsel rätt väl elanvändningens dygnsvariationer om än med kortvariga avvikelser. Med dagens teknik kan energi lagras sekundsnabbt, kort- och lite mer utdraget. El som energibärare reagerar med ljusets hastighet på avvikelser med flödet i elnätet, vilket med dagens och framtidens teknik även kan justeras i uttagen.
Påståendet att el måste förbrukas är ett felaktigt resonemang och bryter mot en av fysikens grundlagar.
El som energibärare, kan inte förbrukas, utan omvandlas i nya energiformer, som arbete i motorer, värme i motstånd, som kemisk energi i batterier, lägesenergi i vattenmagasin, eller genom elektrolys som vätgas. Alla dessa energiformer kan om behov finns ånyo omvandlas till el.
El kan genereras ex som rörelseenergi från vind, vatten och ånga eller genom kemiska och fysikaliska reaktioner som bränsleceller och solceller. Centralt blir att skilja på olika lagringsteknikers roller, deras för-som nackdelar.
Batterier ger en snabb effekt och har fått stor betydelse exempelvis i Kalifornien som har stor andel elproduktion från vind- och solkraft. Batterier kan inte fixa allt och det kan heller inte vätgasens verkningsgrad, vilket är beaktat,men som lagringsteknik passar den i industriella sammanhang med möjlighet till långtidslagring som i SSAB:s Hybrit projekt och dess systerprojekt H2G:s fall.
Långtidslagring i vattenmagasin nämnde vi i vår förra artikel. Vattenmagasinen i Sverige och Norge har stor kapacitet och kan lagra motsvarande cirka en tredjedel av Nordens årliga elproduktion.
Intermittent elproduktion från sol- och vind elimineras med teknik som redan finns och är under utveckling.
Regeringen vill bygga ny kärnkraft, men man får inte glömma att uran som bränsle endast har en verkningsgrad på ca 33 procent plus ett långlivat livsfarligt avfall som ska slutförvaras på ett säkert sätt i 100 000 år.
Vi vill hänvisa till en rapport, teknisk och ekonomisk inblick hur framtidens elnät kan utformas, som publicerades i maj 2020 av sju av Sveriges mest meriterade energiforskare från CTH, KTH och LTH ”Är kärnkraft nödvändig för en fossilfri svensk elproduktion”, som kan laddas ner från Chalmers hemsida.
Eller till en rapport från Svenska Kraftnät ”Långsiktig marknadsanalys där man studerat 100 procent förnybart”, som visar på att det fungerar.
Vår norska motsvarighet till Vattenfall, Statkraft, har i ett av sina scenarier visat på att hela 80 procent av världens elförsörjning kan komma från solenergi redan år 2050.
På det södra halvklotet har elbolaget South Australia planer att inom fem år driva sitt storskaliga elnät enbart med förnybar energi utan balansering från fossil energi från olje- eller gasdrivna synkrongeneratorer.
Med vår vattenkraft och tillhörande magasin, har vi en ännu enklare uppgift att uppnå klimatmålet om ”100 procent förnybar el” jämfört med South Australia.
Klimathoten kräver resurshushållning och att snabbt begränsa utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen och en mera långsiktigt hållbar energianvändning från oändliga resurser som sol, vind, vatten och biomassa.
Carl-Arne Pedersen
Staffan Bengtsson
Jan-Åke Jacobson
Göran Siden