Allt fler ser ett svenskt Nato-medlemskap som en väg att öka landets säkerhet, detta som en följd av Rysslands vettlösa och avskyvärda överfall mot Ukraina.
Vad ingen talar om är att ett medlemskap innebär att vi säger ja till Natos kärnvapendoktrin. Kärnvapen kan då placeras i Sverige, tillfälligt eller permanent.
I dag har Ryssland ungefär 6 000 kärnstridsspetsar, USA/Nato ungefär lika många. Skulle dessa vapen komma till användning innebär det ett slut på den civilisation vi känner, alla skulle vi gå under i den ”atomvinter” som blir följden. Det finns alltså inga som helst moraliska motiv att acceptera kärnvapen.
Vladimir Putin har hotat att använda kärnvapen i samband med överfallet på Ukraina. Hur allvarligt det hotet är, skrämsel eller reellt hot, kan diskuteras, men hotet finns där. Att hota med kärnvapen är också ett sätt att använda dem, då det skapar oro och rädsla.
År 2017 fick Ican, en organisation som arbetar för att förbjuda kärnvapen, Nobels fredspris. Dess chef Beatrice Fihn säger om Putins hot:
– Det som händer just nu har vi inom Ican varnat för i många år: att kärnvapen inte används för att skydda ett land, eller i avskräckande syfte, utan för att ett land ska få göra som det vill. Putin använder nu kärnvapenhotet för att slippa att stå till svars för brott mot internationella lagar som pågår i Ukraina. (DN 2/3 2022)
En stor majoritet av länderna anslutna till FN har arbetat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen, TPNW (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons), ett avtal som trädde i kraft 22 januari 2021 och godkändes av ett 50-tal länder. FN-chefen António Guterres kallade avtalet ”en viktig komponent inom nedrustnings- och ickespridningsarbetet”. Att avtalet trädde i kraft var en viktig milstolpe i kampen för att avskaffa det allvarliga hot mot mänskligheten som dessa vapen innebär. Sverige, som har en lång tradition av nedrustningsarbete, röstade i FN för förbudet 2017, men regeringen/riksdagen har inte ratificerat avtalet. Det är ett stort problem då Sverige säger att icke-spridningsavtalet är hörnstenen i svensk nedrustningspolitik. Det kan inte kallas annat än dubbelmoral.
Varför har Sverige övergivit sin tidigare linje att verka för nedrustning av kärnvapen? Är det en smyganpassning till ett framtida Nato-medlemskap?
Rysslands överfall på Ukraina är förfärligt och måste fördömas, Ukrainas folk behöver allt vårt stöd och vår solidaritet. Men att i detta läge gå med i Nato utan att på djupet reflektera över dessa konsekvenser är inte en väg som gynnar fred på lång sikt. Sverige har aldrig tidigare accepterat kärnvapen som en del av vårt försvar. Det finns ingen anledning att göra det nu heller.
Det Vladimir Putin mest fruktar är demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Därför bör vi ge allt stöd vi kan till dem som arbetar för detta i Ryssland och runt om i världen.
Lasse Bengtsson
Medlem i Kristna fredsrörelsen