Valet till Europaparlamentet närmar sig med snabba steg – bara sju veckor kvar – och valtemperaturen stiger i takt med utspel och valkompasser som publiceras i olika media.
Bland alla löften om engagemang för olika saker är det bra att inte skylla på EU-lagstiftning när det handlar om svenska tolkningar. Annars uppstår onödig förvirring och misstro mot EU som en överstatlig institution som lägger sig i allt möjligt.
Så sent som idag, torsdag, har en debatt blossat upp om möjligheterna att lagligt bränna trädgårdsavfall hemma på tomten, utifrån ett EU-direktiv. Det har visat sig att den svenska tillämpningen i svensk lag uppfattas på olika sätt.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari fick frågor om detta på dagens frågestund i riksdagen och svarade att så länge man följer kommunens bestämmelser, så ska det vara okej.
Jag kan inte bedöma just detta, men som ledamot i Konstitutionsutskottet, KU, får vi med jämna mellanrum frågor om så kallad subsidiaritetsprövning av lagförslag från EU-kommissionen. Då ska vi diskutera om det som den föreslagna lagen handlar om löses bäst på nationell nivå eller på EU-nivå. Sverige är det land som skickar i särklass flest yttranden till kommissionen med invändningar. Det beror dock oftast på att EU-förslagen skulle kunna komma i konflikt med våra yttrande- och tryckfrihetslagar. Och de ska vi vara rädda om.
För på det stora hela har Sverige nytta av EU. Det är viktigt att komma ihåg det när kritiken kommer och kraven på att lämna unionen dyker upp. Utöver de självklara fördelarna för svenska företag och organisationer med en hemmamarknad på 450 miljoner människor så är det också angelägna frågor som rör natur, klimat och demokrati.
Utsläppen av växthusgaser känner inte av några landsgränser utan sprider sig snabbt i atmosfären, till skada för alla. Så det är klart att stora och breda överenskommelser som det europeiska Fit for 55 har enormt stor betydelse, även om vi i Miljöpartiet hade velat gå ännu längre. Fit for 55 är en samling lagar som ska möjliggöra en minskning av utsläppen i Europa med 55 procent till 2030.
I ett demokratiperspektiv kan man kanske tänka att det är viktigast för oss vad som sker i Sverige. Men demokratin är starkare tillsammans. Bara med de övriga medlemsländerna kan Europa och vi vara en stark röst för demokrati i världen. Bara med andra medlemmar kan vi med trovärdighet och styrka kritisera till exempel Ungern för att inte tillräckligt skydda rättsstatens principer. Med EU blir vi också viktiga röster i exempelvis stödet till Ukraina, eller för den delen i den demokratiska utvecklingen som krävs i flera av de länder som står på tur att söka medlemskap i unionen.
Det här är så viktigt att väga in när det är dags att gå till vallokalen den 9 juni eller till något av de ställen man kan förtidsrösta på. Ett Europa som är starkt i klimat- och demokratifrågor är bra också för Sverige. Och våra svenska parlamentariker i Bryssel bidrar till den utvecklingen genom förhandlingar och hårt arbete.
