STOCKHOLM 20221108
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) håller pressträff och presenterar regeringens budgetpropositionen för 2023. 
Foto: Pontus Lundahl / TT / kod 10050
STOCKHOLM 20221108 Finansminister Elisabeth Svantesson (M) håller pressträff och presenterar regeringens budgetpropositionen för 2023. Foto: Pontus Lundahl / TT / kod 10050 Bild: Pontus Lundahl/TT

Katarina Erlingson: Svek mot landsbygden, lantbruket och klimatet

Finansminister Elisabeth Svantesson gjorde sitt bästa att spela ner förväntningarna när hon presenterade högerregeringens första budget. Det guld och gröna skogar som Tidölaget lovade för bara några månader sen är nu som bortblåsta. Det bidde en tumme, för att citera den gamla sagan.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Regeringen vill gärna framstå som att den satsar på landsbygden, men ser man på anslaget till areella näringar, landsbygd och livsmedel blir kontentan en kraftig minskning med hela fem miljarder. Med de nödrop som kommit från lantbruks- och livsmedelssektorn framför allt sen Putin invaderade Ukraina är det nästintill obegripligt att man väljer att minska anslagen. Det är ett enormt svek från högerregeringen, där åtminstone Moderaterna brukar ha en viss kunskap om lantbruk och är det parti som många lantbrukare brukar rösta på.

Troligen har regeringen lagt allt krut på det som man tror främst riktar sig till landsbygden, men som minst lika mycket gynnar boende i städerna: drivmedelspriset. Jordbruket får visserligen sänkt skatt på diesel, men det kan vara kontraproduktivt när jordbruket faktiskt är och kan fortsätta vara den pådrivande sektorn för att kunna fasa ut fossila drivmedel. Att sänka skatten på diesel är kanske bra för stunden, men blir sämre på sikt för både lantbruket och klimatet.

ANNONS

Det gamla reseavdraget som skulle ersättas med ett nytt efter ett nästan enhälligt beslut av riksdagen i somras, behålls i stället och man får mer betalt per mil när man kör arbetsresor. Verkligen inget incitament för att förbättra klimatet. Att flytta pengar från järnvägs- till vägunderhåll är samma sak, men ett uppenbart försök att flirta med luttrade landsbygdsbor.

Också på landsbygden bor det människor som bryr sig om klimatet, som ser följderna av tidigare politiska beslut när nya växter dyker upp och nya växtsjukdomar angriper grödorna. De vill inte bita sig själv i svansen och göra ont värre för klimatet.

Den minskade reduktionsplikten kan tyckas vara bra för enskilda bilägare ekonomiskt sett, men kommer att vara ett dråpslag inte bara för klimatet. Det kommer också drabba många lantbrukare som satsat på biodrivmedelsproduktion på olika sätt, inte minst genom att man kunde leverera restprodukter från jord- och skogsbruket. Som Centerpartiets Annie Lööf och Rickard Nordin skrev i Aftonbladet för en tid sen: "Det skulle ge tiotusentals nya jobb och nya företag. Med nya styrmedel för ökad svensk produktion hade priserna vid pumpen kunnat sänkas radikalt."

Centerledaren oroar sig, med rätta, för att jordbruket kommer att få ta hela ansvaret för att minska utsläppen av koldioxid. Regeringen favoriserar uppenbarligen transportsektorn som nu i stället kommer att få släppa ut mer, inte mindre. Det är så dumt och sorgligt att klockorna stannar. För lantbruket och för klimatet.

ANNONS
ANNONS