En skolledare som står handfallen inför ett grovt övergrepp – och medvetet placerar offer och misstänkt våldtäktsman i samma klass – kan svårligen beskrivas som annat än omdömeslös. Alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet - det står tydligt i skollagen.
Att en skola då – återigen – väljer att behandla en misstänkt våldtäktsman med silkesvantar är uppseendeväckande. Hans rätt till utbildning ansågs uppenbarligen trumfa flickans rätt till trygghet.
Hur är det möjligt?
Skolan i Halland har förklarat sitt agerande med att olika delar av skollagen krockar - och att de därför inte kunde flytta på pojken. Men det stämmer inte.
– Elever har ibland motstående intressen, vilket till exempel kan bli tydligt om skolan överväger att flytta en elev till en annan skola. Skolhuvudmannen behöver i dessa fall göra en avvägning mellan elevernas olika intressen och avgöra vilket intresse som väger tyngst, förklarar Anna Medin, jurist på Skolverket.
Det borde alltså ha varit fullt möjligt för skolan att motivera en omplacering av pojken medan rättsprocessen pågick. Utöver att placera den misstänkte vid en annan skolenhet – vilket var det erbjudande som gavs flickan – så kan en omplacering även ske inom skolans lokaler. På Skolverkets hemsida nämns kontorslokaler som huvudmannen har tillgång till som ett exempel.
Men man är väl oskyldig till motsatsen bevisats? invänder kanske någon.
Visst är det så rent juridiskt – men om en elev misstänkts ha begått ytterst allvarliga brott mot en annan elev – är det inte rimligt att offret ska utsättas för dagligt lidande. Att tvingas se sin förövare i bänkraden intill – och se personalen agera som inget hänt – kan liknas vid mental tortyr. Och det blir ett slags förnyad kränkning.
Det drygt tio år gamla Bjästa-fallet är ett ytterlighetsexempel på hur fel det kan gå när såväl en skola som ett samhälle frestas att ta parti för en våldtäktsman – till och med efter att dom fallit. Där skambelades offret offentligt på ett fruktansvärt sätt, vilket väckte nationell debatt efter att Uppdrag granskning skildrat händelsen.
Om Bjästa-fallet är det värsta tänkbara scenariot finns en skala därunder med fall som är närmast identiska med det i Halland. Lägg till andra typer av grova kränkningar och det blir skrämmande uppenbart att alltför många skolor gör fäster för liten vikt vid att värna de svagaste och skapa en trygg skolmiljö.
I vissa fall förstår rektorer inte ens att polisanmäla misshandel och grövre övergrepp Konsekvensen för offren kan bli allt från förstört skolgång till allvarlig psykisk ohälsa.
I dagsläget gäller att rektorer måste göra bedömningar från fall till fall och vidta proportionerliga åtgärder. Men om det gång på gång resulterar i att offret inte bemöts med den respekt allvaret kräver, kan de nationella riktlinjerna behöva skärpas.
