Ledare
Springer krisande varbergare till familjerådgivningen i onödan? Socialnämndens ordförande, Sven Andersson (M), tycks antyda det.
– Det verkar som att man har utnyttjat möjligheterna att ringa samtal maximalt, säger han till HN. .
Därför ska tillgången till familjerådgivning begränsas. Men är det klokt, sett till såväl barnrättsperspektivet som de folkhälsofrämjande effekter som rådgivningen har? Sannolikt inte.
– De flesta par som söker hjälp söker i ett allvarligt läge, säger en av de privata familjerådgivare som blir av med uppdraget från kommunen.
Inte heller Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) ser tendenser till överutnyttjade.
– Ärendena är omgärdade av hög sekretess. Det gör dem svåra att följa. Men det vi får till oss från chefer och familjerådgivare är att komplexiteten ökat, att många ärenden blivit svårare, säger Malin Lundgren
Krisen i parrelationen kan exempelvis påverkas av psykisk ohälsa, eller av att ett eller flera barn har NPF-diagnoser. Därför är det angeläget att kommunerna, som är skilda att erbjuda familjerådgivning, försöker analysera bakgrunden till varför människor söker hjälp.
Att antalet besök har blivit fler är inte unikt för Varberg. Trycket på familjerådgivningen har ökat på fler håll i landet. I ett SVT-inslag från Norrköping och Linköping berättar en psykoterapeut att fler är benägna att söka hjälp – även yngre par.
Samtidigt finns tydliga regionala variationer. I den senaste statstiken (2022) från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) toppar Jämtlands Län, följt av Halland. Här i vårt län sker över dubbelt så många besök per tusen invånare som i Västra Götaland och Skåne.
Enligt myndigheten har skillnaderna ännu inte analyserats, men de antas bero på allt från tillgänglighet till kännedom om möjligheten att få hjälp. En del kommuner har varit bättre på att jobba utåtriktat och sprida kunskap om rådgivningen.
Om hallänningarna är mer benägna att söka stöd i tid bör det dock ses som ett sundhetstecken. En fungerande rådgivning främjar dessutom barns uppväxtvillkor. Därför driver MFoF ett utvecklingsprojekt tillsammans med Sveriges kommuner och regioner - med fokus på barnrättsbaserad familjerådgivning.
– Barn berörs av familjekonflikter och därför är det relevant med att höja kunskaperna kring hur deras perspektiv förs in i arbetet. Målet är att mot slutet av året kunna presentera lärande exempel, säger Malin Lundgren.
Kanske kan de kommande råden få Varberg att vända i sista minuten. Att fler barnfamiljer riskerar att få stå i kö för att få hjälp, vilket nuvarande familjerådgivare varnar för, gynnar knappast barnen.
