Risk att fågelkvitter snart är ett minne blott

I sommarens soliga dagar. Då sjunger fåglarna för full hals. Då surrar humlor, bin och andra insekter. Då växer sommarblommorna i dikena, att kanske plocka och lägga under kudden på midsommarnatten. Men är det verkligen så längre? De senaste åren har det varit en märkbar minskning av dessa underbara sommartecken. Inga insekter som krossas på bilrutan när man är ute och kör. Oroande lite flugor, fast kvigorna går utanför på ängen. Ingen tornseglare som flyttat in i husnocken i år. Vad är det som händer?

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Den som bor inne i stadskärnorna har kanske inte tänkt på detta. Där är måsarna utanför Torggrillen i både Varberg och Falkenberg lika närgångna och besvärliga som vanligt. Färre verkar de inte heller vara. Duvor och kråkfåglar likaså. De fåglar som följt med oss människor in till stan har blivit lika urbaniserade som vi, om inte mer. Men de mår inte särskilt bra av skräpmaten de rotar fram, de har välfärdssjukdomar likväl som vi människor.

Minskningen av blommor, insekter och fåglar hänger förstås samman. Inte bara i Halland utan i hela Sverige och Europa, ja i hela världen. Fågelskådare i Europa räknar varje år fåglar och konstaterar att antalet fåglar är färre. Sedan 1980 har antalet fåglar minskat med mellan 17 och 19 procent, runt en halv miljard fåglar.

ANNONS

Ett internationellt forskarlag har analyserat saken och kommit fram till att det är det intensiva jordbruket som är den främsta orsaken. Samma jordbruk som är nödvändigt för att vi ska få mat att ställa på borden, samma jordbruk håller långsamt på att gräva sin egen grav. Då hjälper det inte att sätta barnplåster på såren, som man kan kalla de små satsningar som trots allt görs för att motverka detta. Till exempel delar Hushållningssällskapet Halland förtjänstfullt ut blomsterfröer till lantbrukare, så att dikena kan blomma och locka till sig insekter som i sin tur lockar till sig fåglar. Men det hjälper inte mycket när det storskaliga jordbruket fortsätter i hela den industrialiserade världen.

Det är användningen av bekämpningsmedel och konstgödsel som påverkar insekter som ju är fåglarnas föda. Dessutom gör de stora åkrarna det svårt för insekterna. De tvingas flyga långt, vilket de kanske inte klarar, för att hitta blommor att pollinera. Bristen på buskar, träd och annan grönska gör det svårt för fåglar att häcka och söka skydd.

Det storskaliga jordbruket är svårt att komma ur, särskilt i en värld där det ser likadant ut och inget land vågar gå före. För priserna betyder uppenbarligen allt, det märker man inte minst nu i dåliga tider när människor jagar lågprismat. Sverige kan inte gå före som land, men kanske kan enskilda lantbrukare göra det. Att det inte bara är klimatförändringarna som hotar vår framtid är uppenbart. Ett första steg till förändring är att vi alla ser bristen på insekter, blommor och fåglar och agerar nu.

ANNONS
ANNONS