Det är inte 10 000 tyska bögar en halländsk Sverigedemokrat oroar sig över – likt det skämtades om i ett radioprogram inför EU-omröstningen. Men när Andreas Ahlqvist ska varna för konsekvenserna av EU:s klimatpolitik dyker siffran upp igen. Tiotusen arbetstillfällen riskerar att gå förlorade på grund av orealistiska krav, påstod han i en EU-debatt anordnad av LRF Halland.
Men så är vissa partiers överdrifter i EU-debatten vanligare än övernitiska tolkningar från svenska myndigheter.
Det senare bidrar förstås till ett onödigt missnöje med EU – och irriterar därför, med all rätt, samtliga i politikerpanelen. Rätten att få elda sitt trädgårdsavfall, har blivit den senaste symbolen för överdrifter. Villaträdgårdens rishög ska egentligen inte vara något EU lägger sig i. Det finns utrymme att låta allt förbli som det varit. Ändå har det gått galet – och regeringen tvingas nu akutåtgärda genom att "tillsätta en utredning".
Lika märkligt har det blivit när Sverige, i arbetet med naturrestaureringslagen, har valt att rapportera Sveriges status för vissa naturtyper med referensvärden tagna från förindustriell tid.
– Hur kunde det bli så? undrar Magdalena Sundqvist (S) och skakar på huvudet
– Jag tycker inte vi ska ha referensår alls, eftersom det ser så väldigt olika ut i olika delar av landet:, markerar Ola Nilsson (MP).
Att ingenting göra är inte ett alternativ. Samtidliga i panelen är tämligen överens om att jord- och skogsbrukets överlevnad hänger på att klimatåtgärder vidtas – men att det bör göras på rätt sätt på rätt ställe
– Återvätning är exempelvis jätteviktigt, men man blir inte jättetaggad som skogsägare när man inte får ersättning för åtgärder som kostar, viljan får sig en knäck då, säger blivande jägmästaren Elvira Löwenadler (M), med bakgrund ifrån familjeskogsbruk.
Miljöpartiets Ola Nilsson håller med:
– Skogbrukare måste få betalt för den nytta de gör, säger han.
Föga förvånande understryker Centerpartiets Harald Lagerstedt detsamma.
– Lantbrukare måste få betalt för ekosystemtjänster. Dessutom måste regelverket bli enklare och mer lätthanterligt, säger han.
Liberalernas panelist, Hanna Schölander (L), som beskriver sig som panelens mest EU-vänliga, håller med.
– Regler ska vara enkla att implementera och tolka. Och det är viktigt med förutsägbarhet, säger hon.
Det är precis det LRF Halland också efterfrågar-
– Jordbruksföretagen minskar, trots att behoven ökar. Men så vill ju vi inom näringen komma ut och jobba fysiskt, inte hantera en flodvåg av EU-regler, säger mjölkbonden Heléne Gunnarson, ordförande för LRF i Halland.
Hennes gård ligger i Tvååker, där Munkagårdsgymnasiet ligger - och i vars aula debatten hålls. Platsen känns synnerligen passande. Det är där framtidens lantbrukare utbildas, och det är eleverna där som får leva med resultatet av de beslut som dagens politiker tar.
– Det talas sällan om det unga perspektivet. För oss som vuxit upp med EU är medlemskapet en självklarhet, men vi måste se till att ta ner frågor till rätt nivå, säger Elvira Löwenadler.
Harald Lagerstedt erkänner sig rörande överens, vilket blir ett återkommande tema för debatten. Det är för övrigt sällan det bränner till ordentligt i mellan debattörerna i synen på de EU-frågor som rör lantbruket. Kanske för att alla, åtminstone i stunden, ser den gröna näringens viktiga roll.
– Jord- och skogsbruket sitter på nycklarna till att klara klimatutmaningen. Jag brukar säga att det är där framtidens oljeshejker finns, förklarar Harald Lagerstedt – och syftar på biodrivmedel av skogsråvaror.
Samtidigt uttrycker han en oro över att kraven bli övermäktiga.
– Våra markresurser räcker inte till allt, förklarar han.
Det senare är viktigt att betona. Sedan förra valet har ett krig i Europa förändrat de säkerhetspolitiska förutsättningarna - och vår syn på behovet av självförsörjningsgrad. Det ökar vikten av en bra balans mellan miljömål och äganderätt - och av politiker som verkligen förstår vad de förhandlar om och förmår försvara det svenska lantbrukets intressen.
