Emma Wiesner: Nya EU-besked stärker svenska bönder

Ju mer akuta klimatförändringarna blir, desto större blir behovet av modernt förädlade grödor, skriver gästkrönikör Emma Wiesner (C).

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

De senaste 20 åren har svensk livsmedelsproduktion kraftigt minskat. Bara sedan 2003 har över 9 000 jordbruksföretag lagts ned och mängden brukad åkermark har minskat. Lantbruket förväntas bidra till EU:s klimatmål och till den biologiska mångfalden, samtidigt som regelbördan alltså hindrar branschen från effektiva sätt att utveckla sina grödor just i den riktningen. Inte så konstigt att en så stor del av lantbrukarna i Sverige och EU har svårt att få ekonomin att gå runt.

Därför var beskedet som kom häromveckan från Europaparlamentet väldigt glädjande: Det ska äntligen bli enklare att få använda modernt förädlade grödor i jordbruket i EU.

ANNONS

Lantbruket och forskare jobbar ständigt med att ta fram grödor som ger större skördar, som inte slås ut av sjukdomar eller av extremväder som torka. Ju mer akuta klimatförändringarna blir, desto större blir behovet av denna typ av grödor.

Vi behöver växter och grödor som har större motståndskraft mot vattenbrist, salt, hetta, kyla, sjukdomar och skadeinsekter, helt enkelt för att skördarna ska bli tillräckligt stora. Men även för att minska behovet av dyra insatsråvaror som gödsel och växtskyddsmedel.

En av de viktigaste uppfinningarna inom det här området är den svenska nobelprisvinnande gensaxen. Stelbenta EU-regler för genmodifiering har dock länge gjort det omöjligt att använda en sådan modern tekniker, trots att den bara använder växtens naturliga DNA. Europas lantbruk har därför länge gått miste om stora effektiviseringar och besparingar, vilket både påverkar vår ekonomi och självförsörjning.

Flera stora jordbruksländer utanför EU använder redan den här sortens växtförädling vilket dessutom har gjort att forskningen tappat många av sina skarpaste hjärnor – då de lockats av större möjligheter utanför EU.

Nu har Europaparlamentet tagit ett steg i rätt riktning för mer generösa regler också för de svenska och europeiska växtförädlare, universitet och lantbrukare som vill använda sig av de nya teknikerna. Här har min kollega Jessica Polfjärd från Moderaterna gjort ett stort arbete för att snabba på processen.

ANNONS

Men för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten hos det svenska lantbruket vill Centerpartiet göra ännu mer, till skillnad från till exempel Miljöpartiet som röstade nej i Europaparlamentet och aktivt motarbetat den här tekniken med näst intill vetenskapsförnekande argument..

På EU-nivå bör vi säkerställa stöd till odling av proteingrödor, öka ersättningar för klimat- och miljöodlingar, fasa ut det fossila från gödseltillverkningen, öka produktionen av biogas, harmonisera spelregler samt stärka forskning och innovation. Det skulle både vara bra för klimatet och miljön, samt stärka den svenska livsmedelsberedskapen.

ANNONS