Pontus Almquist: Motståndskraften …sätts på prov i vinter

Borde även svenska myndigheter, i likhet med sina europeiska motsvarigheter, bedriva en informationskampanj om vikten av att spara el? Frågan har debatterats sedan valrörelsen inför den bistra vinter som väntar, med extrema energipriser och trolig ransonering.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

På sätt och vis är det deprimerande att vi i år 2022 behöver samsas om elförbrukningen för att få den att gå ihop. Man kan tycka att vi borde ha kommit längre vid det här laget. Hade Europas politiker lyssnat på säkerhetspolitiska experter i tid hade vi heller inte hamnat i den här situationen. Putin har aldrig hymlat med att han inte är tillfreds med den världsordning som gällt sedan murens fall, och att man har förlitat sig på att energiberoendet av Ryssland inte skulle användas som pjäs i det geopolitiska maktspelet var i bästa fall naivt.

Å andra sidan är det styrkebesked att det i alla fall än så länge inte tycks ha höjts några röster för att vi och övriga väst ska gå de ryska kraven till mötes och släppa sanktionerna mot Ryssland och sluta bistå Ukraina med vapen och ammunition – ett alternativ som kortsiktigt hade varit bekvämt då det hade lindrat inflationen, energipriserna och konjunkturen. I takt med att vi kommer närmare vintern och de högre priserna vi hittills bara har sett skymten av slår till, är risken påtaglig att många länder kommer börja ifrågasätta stödet till Ukraina.

ANNONS

Det måste motas i grind. Det kommer dock inte bli en enkel uppgift att förmå folk att minska sin energiförbrukning. Särskilt som en energisparkampanj med all sannolikhet kommer att förenas med ett högkostnadsskydd som håller kostnaderna nere. Den enskilde energikonsumenten kommer kanske i många fall inte ha så mycket att förlora på att förbruka sin el som vanligt, utan försöken kommer behöva gå ut på att få oss att självuppoffrande göra vad som är bra för kollektivet – ett fenomen som bland samhällsvetare har kallats för allmänningens dilemma.

Risken är också stor att en kampanj om att spara energi skjuter vid sidan av målet. Vid det här laget vet de flesta, om inte annat som ett resultat av de höga priserna, att det är bra att dra ner på sin förbrukning. Men det viktigaste de kommande månaderna är inte en generellt minskad konsumtion, utan att vi använder så lite energi som möjligt på de så kallade effekttopparna. Det är vanligtvis på morgnar och kvällar – när både industrins maskiner och hushållens varmvattenberedare är igång – som elpriserna är som högst, eftersom den höga efterfrågan innebär att fossil elproduktion som gas körs på marginalen. Om vi kan flytta förbrukning från dessa timmar och jämna ut kurvan gör det stor skillnad både för den enskilde och för det europeiska energisystemet. Ska myndigheterna kampanja inför den kommande vintern är det detta som bör vara det centrala budskapet.

ANNONS

Sveriges och hela Europas motståndskraft och anpassningsförmåga i krig och kris kommer sättas på större prov i vinter än vad den har gjort på mycket länge. Att politikerna riktar in sparkampanjerna på el och andra åtgärder så att de är ändamålsenliga och lätta att anpassa sig efter är avgörande för att motståndskraften ska bestå.

ANNONS