Jörgen Börjesson, ordförande i Hushållningssällskapet Halland, fäster guldmedaljen på Per Stenströms bröst.
Jörgen Börjesson, ordförande i Hushållningssällskapet Halland, fäster guldmedaljen på Per Stenströms bröst.

Katarina Erlingson: Matpriser stiger medan kunskapen sjunker

Är de höga matpriserna konsumenternas eget fel? Är det vårt beteende som gör att de höjda priserna slår så hårt? Vet vi alldeles för lite om mat och matlagning som gör att vi blir extra sårbara när krisen kommer? Varför har det blivit så här?

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Frågorna är många, till viss del retoriska, och svaren komplexa. Det är lätt att låta tankarna fladdra iväg rent allmänt på årsstämmor, men när man besöker Hushållningssällskapet Hallands stämma får man en mängd tankar om mat, lantbruk och hållbarhet.

En som jobbat hela sitt liv med mat, lantbruk och hållbarhet är Per Stenström, nestor i Bertegruppen dit Berte Qvarn och SIA glass hör. På stämman förärades han en guldmedalj av kunglig krona från Hushållningssällskapet Halland med motiveringen "För ett enastående entreprenörskap. För ett värderingsburet ledarskap. För kärleken till Halland som kommit så många till del." I en paus muttrade han över att det bara är priset som gäller när det gäller mat, att ekologiskt och hållbarhet verkar ha försvunnit i diskussionen. Där har Per Stenström tyvärr rätt. De konsumenter som under senare år börjat köpa mer och mer ekologiskt och närodlat har blivit förblindade av debatten - och ja, förstås även av de stora hålen i plånboken - och de flesta tänker nu bara på att köpa så billigt som möjligt.

ANNONS

Visst är matpriserna högre än någonsin, men vi svenskar lägger fortfarande en mindre andel av vår lön på mat än vad man gör i många andra länder. Utvecklingen har i många år gått åt fel håll: fler och fler äter halvfabrikat och dricker läsk samtidigt som vi blir tjockare. Vår bekvämlighet hänger förstås ihop också med priset på produkterna. Det måste rimligen bli dyrare att köpa mat som någon annan preparerat än att laga själv från grunden.

Vilka kan laga från grunden i dag? Relativt många ändå, åtminstone om man ska döma efter mängden matprogram på tv och antalet kokböcker som ges ut årligen. Men alltför många saknar tiden och kunskapen och kanske också intresset, vems fel är det?

Det är ett kollektivt ansvar som tillsammans med den allmänna samhällsutvecklingen lett till att många blivit matanalfabeter. Hushållningssällskapet Halland, liksom deras kollegor runtom i landet, hade förr matkonsulenter som spred kunskap och skapade intresse kring maten och dess ursprung. Dessa hade behövt återskapas, men vem ska i så fall finansiera? Hushållningssällskapet Halland har förvisso en god ekonomi, men också många andra viktiga arbetsuppgifter som ska utföras. Hallands Matgille, som får pengar av Region Halland, inriktar sig främst på matföretagen och besöksnäringen. Det finns ingen naturlig aktör som kan ta ansvaret för att konsumenterna ska bli mer kunniga. Hemkunskapen i skolan vänder sig till det växande släktet, men vi behöver agera nu, också mot de vuxna. Hur det ska gå till kan kanske Hushållningssällskapet åtminstone initiera en diskussion kring? Kanske ett uppdrag för den nye hedersmedlemmen och medaljören Per Stenström?

ANNONS
ANNONS