Maria Haldesten: Låt inte samverkan i Halland sluta i sämre soppa

Undvik att sätta för många kockar vid samma gryta - förstå att smart fördela hållbarhetsarbetet.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Uppläxningen kommer som på beställning.

– Vi ser att ni kämpar - men ni måste kämpa mer! Sverige riskerar med nuvarande klimatpolitik att öka utsläppen!

Teknikstuderande Klara Larsson spänner ögonen i publiken. På teatern sitter politiker från hela Halland, med uppdrag att sätta fräs på hållbarhetsarbetet. Men att inkludera ungdomar har makthavarna varit alldeles dåliga på, konstaterar Gabriel Wikström, nationell samordnare för Agenda 2030.

Med ett nytt "startskott" för ett hållbart Halland vill Länsstyrelsen göra bot och bättring.

Det finns dock också skäl att ana en from förhoppning bakom initiativet att ge scenutrymme åt just teknikelever. När politikerna famlar kan de ju alltid hoppas på att ungas kommande innovationer ska rädda framtiden. "Ny teknik" nämns först när Länsstyrelsen listar huvudspår som ska leda hållbarhetsarbetet framåt.

ANNONS

Hållbarhetsmålen omfattar dock ett oerhört stort antal områden - och det händer att målen krockar. Gapar man kanske efter för mycket?

– Den som inte har mat för dagen orkar inte bry sig om planetens framtid. Därför behöver hållbarhetsarbetet vara så brett, konstaterar Markus Jöngren (MP), kommunstyrelseledamot i Falkenberg.

– Alla dimensioner är väldigt viktiga. Det krävs även fokus på de sociala aspekterna, på hur viktiga näringslivet och föreningarna är för att få helheten i detta, säger Lotta Stenkil, kommunstyrelsens ordförande i Varberg.

Bredden kan dock göra att exempelvis klimatarbetet kanske inte går så fort som vissa hoppas på.

– Vissa delar av miljörörelsen har en "allt eller inget" -attityd. Och då slutar det ofta med inget. Jag ser det snarare som att vi får lösa en bit i taget - genom att få in hållbarhetstänk i varje beslut, säger Markus Jöngren.

Samhällsomställning medelst reform snarare än revolution, alltså. Och med kompromisser på vägen.

– Vi kan lansera jätteprogressiva program, som man inte har råd med. Då händer det inget - mer än att vi kanske åker ur riksdagen, säger han krasst.

Men när de små stegen blir alltför korta grusas möjligheterna till framgång 2030.

Som politiker kan man inte rycka på axlarna och nonchalant säga "Når vi inte målen, så når vi inte målen", markerar Klara Larsson.

ANNONS

Det är en direkt pik till finansminister Elisabeth Svantesson (M), som resonerat så efter en budgetpresentation. Den sortens attityd från regeringen leder till kräftgång för miljöarbetet. Vilket minskade statsbidrag till naturvårdsarbete visar. Effekten blir bakslag för den biologiska mångfalden i Halland, vilket reservatsförvaltare i Halland redan slagit larm om.

Att hårt pressade kommuner skulle kunna kompensera upp för en del är kanske att hoppas för mycket. Men tuffare tider får inte bli en ursäkt för att växla ned, då blir startskotts initiativ raskt meningslösa. Hur förhindrar man det?

– Jag ser lösningen i Sam-, säger landshövding Brittis Benzler. Samverkan, samarbete och samvaro...

Bara det inte leder till för mycket sammanblandning.

– Samarbete får inte bli dubbelarbete. Vi måste dela upp det innovativa arbetet - för att sedan kunna byta erfarenheter, resonerar Markus Jöngren.

Samvaro får inte heller stanna vid trevligt samkväm. De fina ord som yttras vid varje möte måste omsättas i praktisk handling. Annars är det kört - även för Halland.

ANNONS