Katarina Erlingson: Kommuner klarar inte försörjningen vid kris

De höga matpriserna gör att mat blivit ett samtalsämne att räkna med. Träffar man bekanta i affären är det givet vad pratet kommer att handla om. Men beslutsfattarna behöver diskutera ännu mer, inte minst hur vår självförsörjning ska se ut framöver. I kris och krigstider är det nödvändigt att ha en bättre kontroll. Regeringen borde mycket tydligare lyfta de här frågorna.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har aviserat en uppgradering av livsmedelsstrategin och då måste fler aktörer göra sin del.

Hushållningssällskapet Jönköping har tagit sin del av ansvaret när man tagit fram en modell eller redskap för att kunna beräkna försörjningsbalansen i en kommun. 35 kommuner har hittills nappat på erbjudandet, dock ännu inte någon hallandskommun, däremot grannkommunen Gislaved.

I vissa av de svenska 290 kommunerna skulle man inte klara en avstängning mer än en vecka. Redskapet Försörjningsbalans kommun utgår från hur stor livsmedelsproduktionen är i respektive kommun och där skiljer sig förstås förutsättningarna åt rejält. Storstadskommuner med kransorter klarar sig inte länge, medan stora lantbrukskommuner naturligt nog skulle göra det betydligt längre. Modellen har svagheten att förädling av råvarorna inte är med, men då finns det förstås möjlighet för kommunen att tänka in det när man använder redskapet i sin beredskapsplanering och annan planering.

ANNONS

Kommunerna har inget direkt ansvar över försörjningsgraden men genom att involvera dem hamnar möjligheterna till förändring lokalt, där de trots allt måste ligga. Landsbygdsministern kan komma med hur många vackra ord som helst, det är lokalt som de kan förvandlas till verklighet.

Hushållningssällskapen har kommit något på spåren när man tagit fram det här redskapet. Kommunerna måste involveras på ett bättre sätt när det gäller självförsörjning och krisberedskap. För det spelar stor roll vilka beslut en kommun tar.

-Det kan handla om att anpassa detaljplaner för att behålla åkermarken vid exploatering, att upprätta krisberedskapsplaner, anpassa matsedeln i offentliga måltider för att passa med lokala råvaror och deras säsongsvariationer, jobba med offentlig upphandling eller något annat. Varje kommun har sina förutsättningar, säger Sofia Alriksson, landsbygdsutvecklare på Hushållningssällskapet Jönköping till tidningen Jordbruksaktuellt.

Det kan vara lite si och så med kommunernas insikt kring hur viktigt detta är. Åkermarkens bevarande diskuteras vid snart sagt varje planarbete, men ändå krymper ytan sakta men säkert. Ekonomin får ofta en för stor betydelse, men det kan lika gärna bero på okunskap hos de enskilda tjänstemännen. Hushållningssällskapets redskap Försörjningsbalans kommun fyller därför en större funktion, som spridare av nödvändig kunskap.

ANNONS