Vissa ser Zlatan som en Gud. Och nu bor han i en kyrka. På riktigt. Fotbollslegenden är nämligen en av alla svenskar som köpt sig ett tidigare heligt hus.
Även församlingar i vårt stift gör sig av med kyrkobyggnader - både i städer och på landsbygden. Och kanske står snart någon mindre välbesökt kyrka i Halland på tur?
Gekås-ägaren, som velat bygga i exempelvis Svartrå, borde kanske skrinlägga tanken på att bygga ett stenslott och i stället sikta in sig på en stenkyrka? Varför inte lägga ett bud på Svartrå eller Alfshög kyrka?
Idén är inte så långsökt som man kan tro. Kyrkor är och har varit till salu på flera håll i landet. I tidningarnas bostadsreportage står det titt som tätt om kyrkor som byggts om till unika bostäder.
Ett lämpligt sätt att hantera kulturarv? Det är en fråga som att ställa denna helg när kulturarvsdagen högtidlighålls landet runt.
– Hur vi ska underhålla och hantera våra kyrkor är en svår fråga som vi brottas med. I vissa församlingar finns det bara en kyrka och då är avgörandet enkelt. Men på landsbygden kan det finnas församlingar med fem-sex små kyrkor, men kanske ett fåtal församlingsbor. Då kan det väckas frågor om försäljning för att få ekonomin att gå ihop - i synnerhet som den kyrkoantikvariska ersättningen från staten inte räcker så långt, förklarar Gunilla Franzén.
Hon bor i norra Halland, är toppkandidat (C) i kyrkovalet och har suttit i både stiftsfullmäktige och kyrkomötet under mandatperioden.
I Vessige kyrka i Falkenberg löste man, för några år sedan, ekonomiproblem genom flytta in församlingshemmet i själva kyrkan. Nu rymmer den även administrativ verksamhet - åtminstone än så länge.
– Ett förslag som ligger på bordet är att låta centralisera kyrkoadministration, för att spara pengar. Men även det är en känslig fråga, där man behöver ta hänsyn till lokala önskemål, förklarar Gunilla Franzén.
Just nu pågår en inventering av kyrkliga fastigheter i våra församlingar - och den kan mycket väl resultera i att kyrkan väljer att sälja ut byggnader för att få mer pengar till verksamheten.
Många läsare drar sig kanske till minnes den sorgliga striden om Lindbergs prästgård utanför Varberg. Där gjorde församlingen processen kort med en kulturhistoriskt värdefull byggnad och rev den - trots livliga protester från Kulturmiljö Halland och Svenska Byggnadsvårdsförening.
Väljarna bör se den konflikt som pyr mellan kyrkopolitiskt aktiva och en del halländska präster även i det här ljuset.
Präster som avfärdar kulturarvsfrågor som mindre angelägna, som missköter hanteringen av gravstenar likt i Falkenberg, gör det kanske för att få mer pengar över till missionsverksamhet och diakoni. Men svenska kyrkan har ett mångtusenårigt kulturarv att förvalta - och därför är det oehört viktigt att avvägningarna blir rätt. Det är också ett skäl för kyrkomedlemmar att engagera sig i kyrkovalet!
