TUNHOVD  20170218.
Ulv på Langedrag. En voksen hannulv slikker seg på snuten. Latinsk navn: Canis Lupus
Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT / kod  20520
TUNHOVD 20170218. Ulv på Langedrag. En voksen hannulv slikker seg på snuten. Latinsk navn: Canis Lupus Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT / kod 20520 Bild: Junge

Maria Haldesten: Inte heller Hallands hästar säkra för vargen

Veckans attack visar varför vargfrågan är brännhet på landsbygden – och varför stammen måste minska.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Nu har det som inte händer verkligen hänt! Så skriver uppfödaren av de två hästar som dödades av varg norr om Norrtälje.

Att tragedin väcker rädsla även i ett hästrikt län som Halland säger sig självt. Särskilt som Länsstyrelsen tidigare år har konstaterat att Halland har fått sitt första vargrevir. Vargparet väntas få valpar inom kort.

– De kan få en kull redan nu i maj, det är till och med troligt. De här två har ju vandrat omkring därnere tillsammans ett tag och känner varandra, berättade Olof Liberg, vargexpert och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, i HN tidigare i år.

ANNONS

Att vargar har vandrat kors och tvärs genom länet, och dödat såväl hund som får, är väl känt. Nyligen deltog LRF i Halland i ett möte in rovdjur som Jägareförbundet hade arrangerat

– Efter att vi fått vargrevir har det väckts frågor om vad vi ska göra. Man är rädd om sina djur och vill att de ska kunna gå ute i lugn och ro, säger Heléne Gunnarsson, ordförande för LRF i Halland.

Exakt hur långt det aktuella reviret sträcker sig är ännu oklart, men en del revir kan vara mycket stora.

– Vår gård ligger centralt i Tvååker, men det finns inget som säger att vargen inte skulle kunna komma hit, säger Heléne Gunnarsson, som beskriver läget som oroande.

När det kan bli aktuellt med skyddsjakt, om varg exempelvis har rivit får, avgörs av Länsstyrelsen. Många angrepp är ingen garanti för insats – och skyddsjakt blir heller inte alltid lyckad. I Norrtälje hade hästattacken föregåtts av skyddsjakt som avslutats utan framgång. Det väcker förstås frågor om jakttiden var tillräckligt lång?

I de delar av landet med flest vargar har röster höjts för att problemet bör spridas ut – och Länsstyrelserna har uttalat att fler vargar söderöver vore rimligt. Det har i sin tur väckt irritation hos bland annat Länsstyrelsen i Skåne – som haft vargrevir under längre tid. Landshövdingen där markerade att länet inte mäktar med mer varg.

ANNONS

Vissa debattörer påpekar nu att de hästar som hittills angripits i Sverige har varit av mindre raser. Men det finns ingen garanti för att vargen inte går på även större djur. Exempel från flera EU-länder visar att den ökade vargstammen i Europa har fått sådana konsekvenser.

"Mängden vargflockar i vissa europeiska regioner har blivit en verklig fara för djurbesättningar och kanske även människor. Jag manar lokala och nationella myndigheter att vidta åtgärder där det är nödvändigt."

Så skrev kommissionsordförande Ursula von der Leyen redan för ett antal år sedan – och EU-kommissionen behandlar nu frågan om skyddsjakt på varg. Det är befogat.

Det är förvisso redan tillåtet att skjuta varg som attackerar ens tamdjur. Men problemet med allt mer oskygga vargar måste tas på större allvar.

I Sverige har politiker, som Centerpartiets Daniel Bäckström, länge drivit på för en mer verklighetsanpassad vargpolitik. Och regeringen har lovat att agera med kraft. Veckans attack visar varför det behövs.

ANNONS