Företag utgör ryggraden i Sveriges välfärd och konkurrenskraft. Trots detta hämmas de av regelkrångel och snårig byråkrati.
En svensk företagare måste idag navigera genom cirka 1 200 lagar, 2 200 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd. En rapport från Svenskt Näringsliv (2022) indikerar samtidigt att majoriteten av företag inom privat sektor upplever att regelverk blivit mer komplicerade.
Det ska vara lätt att starta och driva företag i Sverige, men vi har tyvärr en bit kvar på vägen. En av de viktigaste åtgärderna för att komma närmare det målet är regelförenkling. Att förenkla regler och undanröja byråkrati för företag kan samtidigt vara det billigaste och mest effektiva sättet att stärka den svenska ekonomin.
En viktig regelförenkling kommer snart att träda i kraft, då regeringen nyligen skickade ut en lagrådsremiss där man föreslår att avskaffa lagkravet på att spara papperskvitton i bokföringssyfte. Något som beräknas minska den administrativa kostnaden för företagare med nära fyra miljarder kronor årligen. Även förra årets avskaffande av danstillståndet var ett litet men viktigt steg i rätt riktning.
Den svenska regeringen kan göra mycket för att underlätta för företag, men här har också EU ett stort och viktigt ansvar.
En av tankarna bakom EU-samarbetet handlar i grunden om regelförenkling: Tjugosju regler i tjugosju olika medlemsstater ska bli till en gemensam lag. Mer ofta än sällan är EU tyvärr bättre på att införa fler regler, än att avskaffa dem. Uppskattningsvis härstammar hälften av svenska företags regelbörda ur EU-lagstiftning.
Men vi på väg i rätt riktning. Principen om en in, en ut, är samtidigt en viktig fråga för att underlätta den byråkratiska situationen för företagarna. Det innebär att regleringskostnader som drabbar företagen, måste kompenseras genom att sänka andra kostnader till en motsvarande summa.
Jag är däremot långt ifrån nöjd. Jag har under mina snart fem år i Europaparlamentet drivit på för mer regelförenkling. Därför driver jag nu linjen om en in och tre ut, så att regleringskostnaden faktiskt minskar i praktiken.
EU:s arbete måste samtidigt fokusera ännu mer på hur vi tillsammans kan arbeta för att förbättra företagarnas situation och hur vi kan stärka vår konkurrenskraft gentemot andra växande ekonomier. Den inre marknaden måste fortsätta utvecklas för att EU ska kunna bli en mer attraktiv plats att investera i och den europeiska byråkratin som i dag sätter käppar i hjulen för företagen som vill expandera måste därför kraftigt minska.
Nära en halv miljon svenskar är egenföretagare, och ungefär var tredje anställd i Sverige arbetar i ett småföretag. Det är av yttersta vikt att vi i EU som i Sverige skapar gynnsamma förutsättningar för småföretagen att växa. För det är den största potentialen för tillväxt, jobbskapande och ökad konkurrenskraft.
