För snart fem år sedan beslutade kommunstyrelsen att ta fram en energi- och klimatstrategi. Tjänstemannaorganisationen har arbetat med detta och nog kunde Stenkil ha tjatat fram ett förslag tidigare om hon bara velat. När det så äntligen kom ett förslag på bordet i november valde i stället kommunstyrelsens majoritet att ytterligare försena strategin genom att återremittera ärendet. Dels för att föra in kärnkraften i dokumentet, dels för att avvakta ett beslut från riksdag och regering. I protokollet hänvisas till att riksdagen har fattat beslut om nya nationella mål och att förtydliganden skulle komma i november. Att okunnigheten kring området är utbredd inom Varbergsalliansen är tydlig, för riksdagen har inte beslutat om nya klimatmål. Och med tanke på hur klimatpolitiska rådet har sågat regeringens klimatarbete är okunnigheten och engagemanget dessvärre bristande även på regeringsnivå.
Frågan är vem som föreslog den diffusa att-satsen som sedan blev kommunstyrelsens beslut. Ann-Charlotte Stenkil verkar inte veta och verkar faktiskt inte bry sig heller.
Att Varbergsalliansen så tvunget vill ha med kärnkraften i strategin att man inte tvekar att försena den är tyvärr inte förvånande. Okritiska kärnkraftskramare finns det numera på alla politiska nivåer. Kärnkraften verkar vara vår räddning mot nästan allt ont. Så låter det både från kommunstyrelsens ordförande och från bland andra klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) så fort de får chansen. Att kärnkraften inte hör hemma i en strategi på kommunal nivå bortser Stenkil ifrån.
Det är sorgligt att en kommun som Varberg som har stora möjligheter att gå före i energi- och klimatomställningen väljer att fokusera så mycket på ett enda kraftslag. Så mycket att man är beredd att försena en viktig strategi ytterligare, tillika på felaktiga grunder och genom önsketänkande. Att vänta in en urvattnad klimathandlingsplan från regeringshåll var en dålig strategi av Varbergsalliansen. Man visste förvisso att kärnkraften hålls framför allt annat hos regeringen, men missade en chans för kommunen att vara proaktiv. Det är dock inte försent, Stenkil, att bli mer engagerad inom klimat- och energifrågorna. Men då måste den okritiska tron på kärnkraften släppas på en aning.
