Illegala soptippar är något de flesta associerar med smutsig avfallshantering på andra sidan jordklotet. Men misstänkt olaglig avfallshantering förekommer även på betydligt närmare håll.
Bilderna från ett skogsparti vid Espevik påminner om detta. En osalig blandning av olika sorters avfall, och tång från stranden, mötte inspektörer redan i somras.
– Jag trodde faktiskt inte mina ögon. Det är en soptipp, sade hamn- och gatunämndens vice ordförande Catrin Andersson (S) till Varbergs Tidning.
I HN tecknar dock driftansvarig på campingen en helt annan bild av avfallslagret. Han skyller den märkliga synen bland annat på campinggäster som sorterat fel och på att material samlats i väntan på återbruk.
Deponerandet av diverse materiel tycks dock ha påbörjats långt före sopsortering infördes. Att avfall (eller återvinningsmaterial) har placerats på platsen i ett halvsekel - gör nedskräpningsärendet komplicerat enligt Anders Bergh, chef på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.
Alternativt kan man kanske se det som en försvårande omständighet? Om tippandet pågått länge skulle skadan i naturen kunna bli större.
Samtidigt finns skäl att betänka att synen på avfallshantering har förändrats. Den som gräver i utkanten av en gammal gård kan göra häpnadsväckande fynd. Under ett tunt lager jord kan där finnas allt från gammalt glas och porslin till uttjänta pottor och rostig taggtråd. Och i utkanter av städer kunde även ett havsnära område förvandlas till soptipp - något vi idag ser med förfäran på.
Fädernas synder kan inte ligga efterkommande till last. Gamla synder är dock aldrig en bra ursäkt för att lägga ny bråte ovanpå.
Att synen på miljö- eller nedskräpningsbrott, liksom tillsynen, har skärpts är bra. Illegal dumpning är ett verkligt och omfattande problem i dagens Sverige
Södertälje är en av de kommuner som har extra stora problem med illegal avfallshantering med koppling till organiserad brottslighet. Där har kommunen tvingats anställa personal som ska ägna sig enbart åt att undersöka och bevaka illegal tippning och otillåten markanvändning.
"Sverige har fått italienska maffiaproblem" skrev Expressens ledarsida i våras.
Det ger en fingervisning om vidden av en omfattande problematik. Ena stunden är det mindre nogräknade entreprenörer som hellre dumpar skit i ett dike än skaffar sig tillstånd att lämna på en återvinningsanläggning. Nästa är det fråga om till storskalig miljöbrottslighet, som även kan vara gränsöverskridande.
Förra året redovisades problematiken i en myndighetsgemensam rapport: "Förstärkta insatser mot brottslighet inom avfallsområdet". I rapporten nämns även småskalig avfallsdeponering av mer tillfällig art - där anmälningsplikten inte respekteras eller som inte följer regelverket i övrigt.
Ingetdera är något att överse med.
