Katarina Erlingson: Hembygdens skatter måste lyftas fram

Hur vårdar vi det kulturarv som finns i Halland? Det borde Region Halland ta på stort allvar och chansen finns när man nu tar fram ny kulturstrategi och kulturplan för de kommande åren. Ett underlag är ute på remiss för att ge möjlighet för föreningar, kommuner och andra att lämna synpunkter.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Hembygdsrörelsen är den näst största i föreningslivet efter idrotten. I Halland är över 20 000 personer medlemmar i någon av de 70-talet lokala föreningar som finns. Det finns många hembygdsgårdar runtom i Halland, i varierande skick. Ansvaret för dessa ligger på hembygdsföreningarna, vars styrelser och medlemmar ofta är i väldigt mogen ålder. Tiden kan finnas att sköta uppdraget, men frågan är hur det är med orken att ta tag i allt praktiskt som hembygdsgårdarna och eventuella bygdemuseum för med sig.

Larsagården på bilden ägs av Region Halland och skötseln har tyvärr blivit därefter, utan finess och pietet. Inne i husen finns många gamla saker, möbler och redskap som visar hur människor levde på 1800-talet eller tidigare. Så ser det ut på de flesta hembygdsgårdar och lokala museer, men hur många smörkärnor eller gamla hackor bör bevaras för att hallänningarna ska kunna ta del av kulturarvet?

ANNONS

Det är dags att ta ett radikalt grepp om hembygdsrörelsens skatter. Risken är uppenbar att de aktiva medlemmarna försvinner med tiden och då står vi där med ett värdefullt kulturarv som får förfalla. Hembygdsrörelsen bygger visserligen på det lokala och varje förening är självbestämmande, men för att rädda värdena på sikt vore det lämpligt om Region Halland kunde samordna en ny framtid för samlingarna.

Senare epoker än bondesamhället borde synliggöras. Kanske kan någon hembygdsgård eller lokalt museum specialisera sig på till exempel början av 1900-talet medan en annan kan inrikta sig på 1960- och 70-talen. Allt med tanke på dels det lokala arvet men också för Halland som helhet. Vårt läns danska ursprung behöver också tydliggöras. Regionen arbetar med besöksnäringen och därmed platsutveckling och det finns stor potential att göra något intressant för framtiden som hela länet kan ha nytta av även i det moderna samhällslivet.

Region Halland ska inte ta över - Larsagården är ett exempel på det olämpliga i det - men ta ansvaret att leda och samordna ett sådant här arbete för att modernisera och aktualisera vårt kulturarv. Det är lämpligt att föra in de första stegen i strategin och planen som man nu arbetar med. Det kommer att krävas mod, pedagogisk förmåga och fingertoppskänsla för att få till denna samordning. Men det kan levandegöra hembygdsrörelsen som nu har svårt att locka unga medlemmar. Om det på köpet kan locka både utländska och inhemska besökare till Halland vore bra för hela vårt län.

ANNONS
ANNONS