Vi anger inte! Kören av röster steg mot himlen. På torget stod ditresta hallänningar och hemtama göteborgare. Där trängdes läkare, fritidsledare, forskare, bibliotekarier och ... Listan kan nästan göras hur lång som helst, vilket är talande för det breda, växande motståndet.
Hade statsministern varit på plats – och framfört samma ynkliga argument som i riksdagen – hade han blivit lika utskälld som utskrattad. Och kanske, bara kanske, hade han känt det enade motståndets kraft.
Ingen, inte ens Kristerssons partikamrater på regionnivå i Halland och Västra Götaland, köper ju ursäkten att det inte handlar om angiverilagar. Det är nämligen lika korkat att påstå något sådant som att hävda att det inte finns städare - för att de numera ska kallas lokalvårdare.
I Tidöavtalet – och till den utredning som regeringen tillsatt – finns förslag om att exempelvis läkare och lärare ska tvingas larma Migrationsverket och polisen. De ska ange patienter eller elever som visar sig vara "papperslösa".
Dessa förslag står, de facto, i konflikt med konventioner och en rad professioners etiska riktlinjer. Därför växer protesterna. Hittills har dock regeringen vägrat lyssna - besluten att köra över utsatta och svaga.
Talarna på torget markerade därför, en efter en, mot detta ociviliserade oskick. En narkossköterska från Halland förklarade varför:
– De mänskliga rättigheterna och vårdprofessionens yrkesetik har formulerats utifrån erfarenheter av hur avsaknaden av sådana riktlinjer har lett till allvarliga övergrepp mot utsatta och sårbara grupper, sade Martin Håland.
Kort sagt: vi vet vart angiverisystem leder. Att styra dithän är inte värdigt Sverige. Därför brukade även ledande moderater markera mot förslag av det här slaget. Exempelvis justitieministern – som en gång startade Centrum för rättvisa i syfte att slå vakt om ett anständigt samhälle.
Nu är Gunnar Strömmer i stället med och lägger förslag som hamnar i konflikt med mänskliga rättigheter. När det märkliga lappkastet påtalas, och gamla citat lyfts fram, går dock Moderaternas ursäktsapparat på högvarv: Strömmers tidigare skarpa kritik mot angiverilagar bortförklaras med att han bara syftade på "vanliga" medborgare. Inte offentliganställda.
Hyckleri? Javisst? Riskfyllt i en tid av personalbrist? Självklart. Men i ett läge när makt ska gå före rätt sparas inte på krutet. Att Moderaternas tidigare idéspruta, Alice Teodorescu-Måwe, vill understödja politik med ursprung ur SD är måhända inte förvånande. Men det blir pinsamt när hon i Smedjan försöker likställa sjuksköterskor som vägrar ange patienter med barnmorskor som vägrat göra abort av "samvetsskäl".
Det ökända barnmorske-fallet – som drevs med stöd från fundamentalistisk, högerkristen rörelse i USA – ville neka kvinnor vård. Den breda grupp barnmorskor som nu protesterar, de försvarar kvinnors rätt till vård. De vill hjälpa, inte stjälpa, gravida kvinnor.
Skulle alla dessa barnmorskor, läkare och undersköterskor som nu protesterar göra som exempelvis Teodorescu föreslagit – tiga och lyda eller byta jobb – står vi inför en kollaps av hela den svenska vårdapparaten. Faktum är ju att Sveriges redan i dag har vårdköer på grund av att anställda valt att sluta av arbetsmiljöskäl. Att då införa en lag som skulle tvinga dem välja mellan att utsätta sig för risken att straffas för civil olydnad – eller lämna jobbet – vore vårdpolitiskt vansinne. Eller skolpolitiskt, kan tilläggas.
Det har vissa Liberaler insett. Ni vet, företrädare för det där partiet som skulle vara liberala grindvakter, men mestadels tycks sova på posten. Exempelvis har deras skolpolitiske talesperson Fredrik Malm efterfrågat undantag för skolpersonal. Att reta upp så många lärare har förstås blivit tungt för det gamla skolfrågepartiet.
Kraven på undantag är dock ännu ett övertydligt bevis på att Sverige inte bör gå den här vägen. Och kanske fattar regeringen galoppen. Kanske inser M. L och LD att vi som samlades i tusental på storstadstorget, en ledig söndag, är ett värre bekymmer än en förändring av utredningsdirektivet.
Eller så fegar regeringen ur till dess remissinstanser och kloka jurister klargjort att angiverikravet faller eftersom det står i strid med annan lag. För det råkar ju vara så att exempelvis Barnkonventionen är svensk lag.
