Vi kan utgå från att det kommer att påverka såväl tillgång som priser, när det ockuperade landet inte har några grödor att exportera och angriparen är utsatt för västvärldens sanktioner.
Det syns inga tecken på att Rysslands invasion av Ukraina skulle upphöra i närtid. Oavsett utgången av kriget kommer det dröja innan landet återhämtat sig och vår handel med drivmedel, gödning och utsäde återgår till det normala. Vi kommer få räkna med högre priser på sådant vi behöver mest av allt. Livsmedel, bränsle och el blir dyrare när vi bestämmer oss för att isolera den ryska staten och minska vårt beroende av deras så kallade naturtillgångar, fossil gas och olja, samt uran till våra kärnkraftverk.
Sveriges och Europas inställning till sanktionerna är bergfast. Vi är övertygade om att det är Vladimir Putin, hans regim och medlöpare som ska straffas, även om det betyder uppoffringar för oss själva. Det finns bara EN som är ansvarig för att dieselpriset är på väg mot 30 kronor - och det är den ryske presidenten. Den som påstår något annat har inte förstått situationens allvar.
Men när kostnaderna rusar på det sätt som det gör nu behöver vi tänka efter vad det får för konsekvenser och vad som är viktigast att värna. Svaret är enkelt. Vår frihet, vårt oberoende och vår självförsörjning. Särskilt på livsmedel!
Före krigsutbrottet hade lantbrukets kostnader för olika insatsvaror ökat med hela 5,7 miljarder kronor. Det finns en risk att många lantbruksföretag går i konkurs, eller tvingas avveckla sin verksamhet nu. Detta trots att regeringen, pressade av Centerpartiet, försett lantbruket med ett extra stöd på en miljard.
När priser på livsmedel i butik höjs finns det ingen automatik i att allt detta kommer bonden till del. Axfood, ICA och Coop, de tre helt dominerande aktörerna vill ha sin del av kakan. Men mot bakgrund av hur svårt det kan komma att bli för dem att fylla hyllorna framöver borde de se till så bonden får betalt.
Svenska bönder ska inte behöva lägga åkermarken i träda. De solcellsparker vi behöver ska hellre placeras på hustak än på betesmarker. Kommuner och fastighetsbolag ska tänka sig för både en och två gånger innan de planlägger mark för bostäder på åkrarna runt städer och tätorter i Halland. Vi behöver ta ett helhetsgrepp på vår fysiska planering och även väga in självförsörjningen i översiktsplaner och mål för bostadsbyggandet.
Nu handlar det om att slå vakt om vad som återstår av det svenska lantbruket och fortsätta kompensera det för ökande kostnader på bland annat diesel. Om inte Ukrainas jord kan odlas i år måste Hallands bönder kunna tanka traktorn för att plöja, harva, så och skörda vårt dagliga bröd.
