Vi är ju som bekant inte så förtjusta i kärnkraft – dyrt, farligt och olösta avfallsfrågor – men ser förstås gärna att de kunskaper och den struktur kring energiproduktion som finns i Varberg används även framöver för att stärka staden och regionen. Jag tänker inte minst på anslutningar för havsbaserad vindkraft men också för de tjänster som exempelvis Varberg Energi utvecklar.
För inte heller så länge sen röstade EU-parlamentet igenom nya lagar för återställning av naturen. Medlemsstaterna ska återställa och skydda relativt stora områden, på land och till sjöss, som våtmarker, skogar och åar. Den nya lagstiftningen tar också särskilt upp naturen i Europas städer och ställer krav på tillgång till grönområden och att trädens roll för skugga, svalka och bättre luft tas bättre tillvara.
Sverige räknas oftast som ett land i framkant i olika miljöskyddssammanhang. Men på ett område ligger vi efter, faktiskt långt efter, många andra. Och det handlar just om skogen och träden. Här finns det en hemläxa att göra, också när det gäller hur träd kan bidra positivt till miljön i städer. I den nya EU-lagstiftningen förväntas städer öka den yta som täcks av trädkronor framöver, med ett första mål satt till 2030. Ett annat mått för städer är invånarnas avstånd till närmaste grönområde – andelen som har grönområden inom 300–500 meter behöver bli större, inte minst av hälsoskäl.
I förra veckan var jag med riksdagens konstitutionsutskott i Bryssel ett par dagar, med besök på rådet, kommissionen och parlamentet, och förstås även på den svenska EU-representationens kontor, inte långt från Europaparlamentet.
När Sverige gick med i EU för snart 30 år sedan så flyttades en del av riksdagens beslutsmakt till Bryssel. För att skapa ett forum där regeringen kan samråda med riksdagen skapades då EU-nämnden där regeringen kan förankra svensk politik och svenska ståndpunkter innan de deltar i ministerrådets möten för EU-beslut.
Strukturen är inte helt utan utmaningar. Bland annat händer det att tiden blir väldigt kort för EU-nämnden att ta ställning till underlag som ofta kommer sent från regeringen eller från EU:s institutioner eller från ordförandelandet för stunden. Konstitutionsutskottet har påpekat detta och betonat vikten av att det faktiskt sker ett ordentligt samråd.
Allt detta görs för att det i princip finns en mängd frågor som helt enkelt blir bättre på europeisk nivå än att varje land för sig ska ta fram egna lagar. Det gäller inte minst frågor kring miljö och natur, där föroreningar och utsläpp inte känner av några nationsgränser.
Då är det fint att ha enormt erfarna och kunniga kandidater i topp på EU-valsedeln, vare sig det gäller klimat, jämställdhet, fiske eller demokratifrågor. Vårt EU-medlemskap är viktigt för oss i Sverige. Så ta chansen och rösta i EU-valet, genom förhandsröstning eller på själva valdagen, söndagen den 9 juni.
