Det är nu över tio år sen som citatet kastades ut i en debatt, och jag gissar att inte ens Björklund visste precis hur rätt han skulle få.
Det pågående kriget i Ukraina har gjort elen dyrare. Det har också gjort en stor del av den etiskt förkastlig. “Tycker inte ni att den ryska gasen luktar blod?” frågade Centerpartiets Europaparlamentariker Emma Wiesner under sitt anförande i Europaparlamentet i Strasbourg. “Vi finansierar fortfarande Putins krig. Det finns bara en väg framåt och det är ett akut importstopp av rysk gas.”
EU:s import av gas finansierar ungefär 75 procent av Rysslands militära budget. Det är alltså våra elpengar som finansierar de brott mot mänskligheten som just nu pågår mot civila i Ukraina. Det minsta vi kan och måste göra är att låta bli att slänga mer pengar i Putins stridskassa.
Häromveckan meddelade USA:s president Joe Biden att landet nu stoppar all import av rysk gas och olja. Det är dags för Sverige att kräva att hela EU följer USA:s exempel.
Visst lär det bli lättare sagt än gjort. Det är sant att invasionen i Ukraina har gjort vår el dyrare, men det har nog inte undgått någon att elpriserna varit ett hett ämne för debatt i flera månader. Det är faktiskt sällan jag sett så många i den svenska debatten vara upprörda över samma sak. Redan i höstas skenade elpriserna, av flera anledningar - bland annat att priset på fossil gas och olja gick upp i övriga Europa, och därmed även i Sverige. En annan anledning var att Ryssland skruvade åt gasleveranserna och tvingade upp priserna på energikällan som Europa till stor del gjort sig beroende av. I december kunde vi läsa i både tidningar och på räkningen hur elpriserna nådde rekordnivåer, och en daglig morgondusch gav plötsligt en rätt saftig månadskostnad.
Så. Är det verkligen rätt tillfälle att välja det rätta före det lätta, när elpriserna redan ser ut som de gör?
Svar: ja. Det lär dock bli en utmaning, och det kommer behövas många och snabba ryck för att manövrera konsekvenserna.
Centerpartistiska politiker har presenterat ett antal förslag för att ta itu med både befintliga och framtida problem. Bland annat behövs en konkret plan för att snabbt minska gasberoendet i hela Europa, ta bort beskattningen på biodrivmedel för att lyckas minska oljeberoendet, och justera svensk energiskatt för att inte skicka privatpersoner in i berg av hutlösa elräkningar.
Energi är ett praktexempel på politiska frågor som inte anses särskilt heta förrän det går åt skogen. De senaste månadernas eldebatt borde agera som en rejäl väckarklocka för oss, och är ett utmärkt tillfälle att reflektera kring svensk energiförsörjning. Vår nuvarande situation ger också en tydlig signal om att vi behöver snabba på omställningen till fossilfri energi. Det behövs en mindre känslig marknad. Vi behöver hitta en väg framåt utan att offra varken klimat, ekonomi eller grundläggande moraliska principer.
