Jan Riise: …Flytta trålgränsen direkt och låt forskningen följa upp

Klokt att förstå varför skarv och säl ökat, innan vi diskuterar stora planer på avskjutning och annat, skriver Jan Riise (MP).

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

För ett par veckor sedan var jag i Höganäs och fick vara med en lördagseftermiddag tillsammans med fiskare, krögare, politiker och andra intresserade för att prata om det hotade kustfisket. Sverige behöver sina kust- och husbehovsfiskare, inte minst av beredskapsskäl.

Vi behöver också det kustnära fisket som bas för lokal förädling och restaurangverksamhet - vem vill inte ha lokalt fiskad fångst på tallriken?

Situationen i Öresund och Kattegatt motsvarar på många sätt den i Östersjön, som det ju skrivits mycket om på senare tid. De problem som kustfiskarna själva tar upp är dels industritrålarna som närmast dammsuger haven på fisk och skaldjur som till mycket stor del går till fiskmjölsfabriker, dels de växande kolonierna av både skarv och säl som livnär sig på den fisk som finns i Kattegatt.

ANNONS

Havsområdena utanför våra kuster är uppdelade i ett antal zoner som det internationella havsforskningsinstitutet ICES bevakar bland annat för rekommendationer till EU. Kattegatt är en egen zon som gränsar till västra Östersjön i söder, till Bälthaven i väster och till Skagerrak i norr.

När det gäller torskfiske i Kattegatt är rekommendationen glasklar: inget fiske alls. Om torsken ska ha någon som helst chans att återkomma längs vår kust måste även den torsk som fångas när man egentligen fiskar efter nåt annat få leva vidare.

Häromdagen fattade emellertid EU:s fiskeriministrar ett riktigt dåligt beslut: att gå förbi forskarnas rekommendationer och istället bestämma kvoter som ger industrifisket ytterligare en respit innan fisket kollapsar helt.

Från svensk sida hävdas bland annat att vi bör avvakta ytterligare forskning som ser på hur det skulle kunna vara med trålgränser längre ut i havet än vad vi har idag. Trålgränsen, tycker jag, kan flyttas ut direkt – så kan forskningen följa upp och utvärdera.

Vad gäller den kraftigt ökade förekomsten av skarv och säl i Kattegatt och Öresund så är det säkert klokt att förstå varför det har blivit så, innan vi diskuterar stora planer på avskjutning och annat.

Fisket i Östersjön, Kattegatt och norrut har länge varit ett ämne för stundtals mycket livliga diskussioner och många olika åsikter har förts fram om både orsaker och lösningar. Nya fiskeredskap har utvecklats som bättre skiljer fiskarter år, till exempel, men faktum kvarstår: det är kris för fisket i Kattegatt.

ANNONS

Jag åkte hem från Höganäs upplyft av det stora engagemanget från så många olika håll, men samtidigt bekymrad över stora skillnader i åsikter om vad som kan och bör göras.

Den politiska vardagen kantas av kompromisser. Det är ju strängt taget en viktig del av själva idén med politiskt arbete, att utifrån en mångfald åsikter och förslag finna och genomföra lösningar som är bra för så många som möjligt.

Men att flytta trålgränsen längre ut borde vara en enkel match. För de andra frågorna tänker jag att vi får fortsätta träffas, prata med varandra, lyssna på forskarna och försöka hitta gemensam mark, sådant vi är överens om, och ta det framåt steg för steg. För visst vill vi ha ett levande kustfiske längs Hallandskusten också i framtiden.

ANNONS